Kärnkraften byggs ut i rekordtakt, men världens uran räcker inte till. Branschen varnar för ett växande underskott och pressade priser.
Brist på uran hotar kärnkraftsboomen: "Pressad marknad"
Efterfrågan på uran ökar kraftigt och kärnkraftsboomen fortsätter. Omkring 440 kärnkraftsreaktorer är i drift i världen och ytterligare omkring 80 reaktorer håller på att byggas. Ytterligare 119 är planerade. De befintliga reaktorerna byggs också ut och körs hårdare.
Men tillgången på uran ökar inte alls lika snabbt.
World Nuclear Association konstaterar att omkring 67 500 ton uran motsvarande behövs från gruvor, lager eller andra sekundära källor varje år för dagens reaktorflotta. Varje gigawatt ny kärnkraftskapacitet kräver dessutom ungefär 150 ton extra uranproduktion per år när reaktorn väl är i normal drift.
Utbudet bara 90 procent
Den årliga globala produktionen av uran ligger runt 60 000 ton per år, alltså bara runt 90 procent av det som används.
Underskottet tas från lager, som snabbt sinar.
”Efterfrågan på uran och kärnbränsle fortsätter att öka, medan den framtida tillgången inte håller jämna steg”, skriver gruvjätten Cameco i en marknadsanalys.
Bolaget pekar på geopolitisk osäkerhet, minskande sekundära lager och bristande investeringar i ny gruvkapacitet under det senaste decenniet.
Fåtal länder som producerar
Reuters och Financial Times rapporterar också om ett ”supply-demand mismatch”, alltså en obalans mellan utbud och efterfrågan.
”Jag är övertygad om att det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan på den befintliga marknaden – bara för de reaktorer som redan är i drift”, säger Amir Vexler, vd för amerikanska Centrus Energy.
Utbudet är koncentrerat till ett fåtal länder, som inte direkt skyndar sig för att bygga mer. Kazakstan är världens viktigaste producent och statliga Kazatomprom har redan valt att hålla tillbaka produktionen. Bolaget har sagt att de rådande marknadsförhållandena inte motiverar en återgång till tidigare produktionsnivåer.
Förväntar sig mer konkurrens
Uran handlas inte på en öppen råvarubörs på samma sätt som olja eller koppar, utan priset bestäms genom privata avtal och prisindikatorer. Camecos sammanställning visar att spotpriset låg på 94,28 dollar per pund i januari 2026 och 84,18 dollar i maj. Det långsiktiga priset steg samtidigt från 89 dollar i januari till 94 dollar i maj och 95,50 dollar i juni.
Bolaget förutspår att trenden kommer att öka i takt med att bristen på marknaden blir värre. ”Vi förväntar oss fortsatt konkurrens om att säkra uran”, skriver de.
Men läget är också ”en möjlighet för beprövade och pålitliga leverantörer med förstklassig produktionskapacitet och en dokumenterad förmåga att uppfylla leveransåtaganden”, enligt Cameco.
Läs mer: Brist på uran kan vänta enligt Goldman Sachs
Läs mer: Bränslet – kärnfrågan för kärnkraften
Läs mer: Uranbrytning i Sverige – så påverkas invånarna och landet
