Kärnkraften behöver mer bränsle när världen bygga ut. Nya reaktorer med ny design innebär krav på ny uranbrytning och ny produktion.
Bränslet – kärnfrågan för kärnkraften
Kärnkraftsindustrin blomstrar globalt med dussintals nationer som, sammantaget, siktar på att tredubbla världens kapacitet inom kärnkraft till år 2050.
I spetsen finns på många sätt USA, med ambitionen att fyrdubbla sin produktion på området.
Satsningen på kärnkraft drivs av en näst intill global strävan att komma bort från beroendet av fossila bränslen – och av rejält påsatta skygglappar kring säkerhetsaspekter och den olösta frågan om hur avfallet från reaktorerna ska hanteras.
En ren energiproduktion utan utsläpp är målet – förhoppningen att det ska ske utan olyckor, i vart fall inom vår livstid.
Nu satsar en av världens största på solenergi. Dagens PS
Räcker bränslet åt alla?
Med det sagt skalar världen upp sin produktion och behöver mer kärnbränsle och olika typer av det för att driva nya reaktormodeller.
Det får industrin att arbeta med att utveckla nya versioner och typer av uran.
Försörjningskedjan inom kärnkraft expanderar på grund av geopolitik, geologi och AI, med nya urangruvor och fabriker som utvecklas för att möta det av människan konstruerade, växande energibehovet.
Där landar frågan. Kommer det att finnas tillräckligt med uranbränsle för att hålla alla dessa nya reaktorer i gång?
Nu satsar oljelandet på kärnkraft. Dagens PS
Dramatisk expansion
Kärnkraftens leveranskedja befinner sig mitt i en dramatisk expansion, konstaterar Bloomberg.
Den omformeras av geopolitik och geologi och påverkas av AI-vågen. Det är en ”anmärkningsvärd omsvängning” för den teknik som är starkt kontroversiell.
Det är kärnkraft och radioaktivt avfall som gjort begrepp som Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima ökända, påpekar Bloomberg.
Men när den globala uppvärmningen accelererat har attityderna förändrats. Det har gjort att kärnkraften relativt snabbt gått till en ”hjälteroll” när det gäller möjligheterna att möta klimatförändringarna samtidigt som man hanterar de växande energibehoven.
Komplicerad process
Oberoende av det är det en komplicerad process i flera steg att tillverka kärnbränsle, att omvandla rå uranmalm till en gas och anrika den.
Det är dessutom en process som är starkt reglerad, eftersom det är samma process som producerar material för atombomber.
Kärnkraftens anhängare menar att det är värt besväret, kostnaden och riskerna, eftersom det är det mest energitäta material som finns tillgängligt i dag.
Tre matskedar Haleu, höganalyserat låganrikat uran, en av de nya varianterna av reaktorbränsle, räcker för att förse genomsnitts-amerikanen med tillräckligt mycket energi för en livstid.
