Tre decenniers arbete mot penningtvätt. Betyget? Massor av riktlinjer och regler men inga stora resultat i praktiken.
Avhandling: Misslyckad kamp mot penningtvätt
I tre decennier har det officiella samhället ägnat sig åt att arbeta mot penningtvätt. Man har byggt ett system som ser stabilt ut med massor av riktlinjer och regler.
Problemet? Att det fungerar sämre i praktiken. Faktum är, enligt en ny avhandling, att det är oklart om systemet över huvud taget stoppar penningtvätt i någon större utsträckning.
Det är Agnes Käll, nybliven doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, som kartlagt hur penningtvättsregleringen utvecklats från 1990-tal till 2020-tal.
En viktig förklaring till att problemen med penningtvätt har kunnat fortgå är att regleringen länge hade låg prioritet, menar hon.
Bankernas jakt på kriminella slår blint – laglydiga i kläm. Dagens PS
”Följer lagen och bryter mot den”
”Det mest förbryllande var att man kunde följa lagen och samtidigt bryta mot den. Regelverket fanns där, men det var så symboliskt att man i praktiken kunde fortsätta precis som vanligt, och ändå hävda att allt var i sin ordning”, säger Agnes Käll.
De som tvättar pengar verkar alltmer globalt och använder länder vars finansiella system har luckor som möjliggör penningtvätt.
Myndigheter har främst fokuserat på finansiell stabilitet, medan tillsyn av bankernas anti-penningtvättregelverk ofta reducerades till checklistor och bankernas egna självvärderingar, menar Käll. Bankerna fick i praktiken definiera vad regelefterlevnad innebar.
”Om tillsynsmyndigheten till exempel nöjde sig med att banken upprättat en riskbedömning som grund för sin penningtvättprevention, fanns det ingen garanti för att den bedömningen adresserade relevanta risker. Därmed kunde bankerna i praktiken både följa lagen och utnyttjas för penningtvätt samtidigt”, säger Agnes Käll.
Avslöjanden förändrade
Det verkliga skiftet kom efter avslöjanden i internationella medier. Stora penningtvättsupplägg i Baltikum placerade nordiska banker i rampljuset.
”Till en början tänkte man från svenska myndigheters sida att penningtvätten var begränsad till Danske Bank. Men efter Swedbank-skandalen blev det uppenbart att om någon tvättar pengar gör de det inte i en enda bank. De använder flera, gärna på samma gata. Det utmanade hela logiken i hur tillsynen var organiserad”, säger Agnes Käll.
En central slutsats i avhandlingen är att efterlevnad, på engelska compliance, gett upphov till en egen industri.
Fenomenet förklaras av den teori Agnes Käll använder i sin analys. Den innebär att organisationer kan följa regler symboliskt, men utan att förändra sin praktik.
Skuggbankerna tar över
Numera, när myndigheter och banker investerar stort i tillsyn och efterlevnad, har det nästan slagit över åt andra hållet. Medan de blir allt bättre på att hålla det legitima banksystemet fritt från penningtvätt, flyttar penningtvätten i stället över till skuggbanksektorn.
Med skuggbanksektorn menas privata aktörer som erbjuder betaltjänster eller andra finansiella tjänster och som inte lyder under samma tillsyn och regelverk som vanliga banker gör.
Arbetet mot penningtvätt blir då ett tekniskt system som inte når målet om att bekämpa brott.
”Det går att uppfylla alla krav och ändå missa själva problemet. Det är väldigt lätt att visa att man gjort rätt, men mycket svårare att veta om det faktiskt fungerar”, säger Agnes Käll.
Bankerna vänder blad efter penningtvättskandalerna. Dagens PS
