Rättvisan lyser med sin frånvaro när EU tvingas att rusta upp med extremt kort varsel. De olika medlemsländernas försvarsbudgetar skiljer sig enormt.
EU:s snyltare: Lägger bara 0,2 procent på försvaret
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 13 juni 2025Publicerad: 13 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Från 0,2 till 3,1 procent av BNP. Så mycket skiljer sig försvarsbudgetarna i EU:s medlemsländer när man nu ska satsa gemensamt på att rusta unionen.
Majoriteten av EU:s medlemsländer har under decennier varit lyckligt besparade från väpnade konflikter och genom ett nära samarbete med USA har man tänkt att man är trygga.
Men när utfallet i kriget mellan Ryssland och Ukraina är fortsatt ovisst och USA:s militära stöd till EU ifrågasätts har man tvingats tänka om. Frågan är bara hur man ska få med alla medlemsländer på tåget.
Läs även:
Schnabel: Börsflykt till Europa kan stärka euron. Dagens PS
Fakta om EU:s försvarsutgifter
Fakta: EU:s försvarsutgifter i siffror
- Total försvarsbudget 2024: 158,8 miljarder euro, motsvarande cirka 1,9 procent av EU:s samlade BNP.
- Mål för medlemsländerna: EU uppmanar länderna att nå upp till minst 2 procent av BNP i försvarsutgifter.
- Störst andel av BNP:
- Polen: 3,8 %
- Lettland: 3,1 %
- Estland: 2,7 %
- Litauen: 2,5 %
- Tunga ekonomier: Tyskland, Frankrike och Italien har stora försvarsbudgetar i absoluta tal.
- Grekland och Ungern: Lägger omkring 1,9 % av BNP på försvaret.
- Trend: Försvarsutgifterna i EU har ökat med över 30 procent i reala termer mellan 2021 och 2024.
- Investeringar: Över 20 procent av försvarsutgifterna går nu till investeringar i ny kapacitet.
Dubbla utgifter för EU
Svåra prövningar väntar för EU:s ekonomi. Medlemsländerna behöver komma samma för att finansiera en grön omställning, ökad konkurrenskraft och återbetalning av NextGenerationEU, återhämtningsfonden efter pandemin.
ANNONS
Men unionen har inte makten att ta in några skatter, det är i första hand medlemsländernas avgifter som ska finansiera EU:s expansion. Och här finns det analytiker som ser en möjlighet att slå två flugor i en smäll.
Unionen behöver ökade intäkter och ett stärkt försvar, men försvaren finansieras av respektive medlemsland. Därför föreslår författarna av en artikel från tankesmedjan Bruegel att man ska införa nya avgifter till EU som regleras av varje lands försvarsbudget.
Länder som satsar mycket på sitt försvar betalar mindre till EU, och länder som förlitar sig på andras arméer får betala mer.
ANNONS
Senaste nytt
Stora skillnader i försvar
Genom att skapa ekonomiska incitament för att öka förvarsförmågan hos respektive land hoppas man råda bot på de stora skillnaderna i medlemsländernas försvarsbudgetar.
Irland lägger i dag enligt Bruegel bara 0,2 procent av sin statsbudget på försvaret, medan Lettland lägger så mycket som 3,1 procent av sina pengar på försvaret.
Så skulle det fungera
Författarna till Bruegel-artikeln föreslår ett nytt intäktsinstrument för EU:s budget: en avgift baserad på varje medlemslands bristande försvarsutgifter. Den skulle fungera som ett slags straffskatt för länder som inte når upp till ett bestämt försvarsutgiftsmål, exempelvis 2 procent av BNP, och samtidigt fungera som ett incitament för att rusta upp.
Avgiften skulle enbart drabba lågspenderande länder och pengarna gå direkt till EU-budgeten. Enligt författarnas beräkningar skulle detta kunna generera upp till 30 miljarder euro per år.
ANNONS
En kompletterande mekanism föreslås även för att komma åt snedvriden upphandling, där länder gynnar inhemska försvarsleverantörer framför europeiska alternativ. Även detta skulle kunna integreras som en ny typ av EU-resurs.
Bakom förslaget står forskare och experter knutna till tankesmedjan Bruegel, bland andra Armin Steinbach, Zsolt Darvas, Roel Dom och Pascal Saint-Amans – alla med djup erfarenhet inom ekonomi, offentlig politik och internationellt samarbete.
Läs mer:
Europas rymdindustri hotas – av Musk. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS