Efter en kortare priskorrektion växer köplusten på guldmarknaden. J.P. Morgan ser en möjlig uppgång till 6 300 dollar per uns – driven av ett starkt investerarintresse och centralbankernas jakt på säkrare tillgångar.
Guldrallyt kan fortsätta: ”Gått in i en ny haussefas”
Guldpriset har åter hamnat i blickfånget efter en period av nedgång.
Nu pekar prognoser mot nya höjder när investerare söker skydd mot geopolitisk oro och växande statsskulder.
Råvaruanalytiker på den amerikanska investmentbanken J.P. Morgan bedömer att guldpriset kan nå 6 000 dollar per uns redan före årsskiftet och stiga vidare till 6 300 dollar under nästa år, rapporterar det tyska finansmagasinet Focus Money.
”Guldet har gått in i en ny haussefas. Den präglas mindre av spekulativt momentum och mer av en bred, strukturell övertygelse bland marknadens aktörer”, säger Michael Haigh, analytiker på Société Générale, enligt magasinet.
Brett köptryck på guld
Det som sticker ut är att efterfrågan kommer från flera håll.
Centralbankerna fortsätter att köpa guld – bland annat för att diversifiera sina valutareserver. Även investerare på den privata marknaden ökar sin exponering.
Enligt Focus Money köpte guldbaserade ETF:er mer än 200 ton guld under augusti. Det var det tredje största månatliga inflödet sedan mätningarna började.
Även kinesiska försäkringsbolag har fått en större roll på marknaden genom möjligheten att investera i fysiskt guld. Det breddar investerarbasen och kan bidra till att hålla efterfrågan uppe.
Centralbankerna ser guld som skydd
Den starka efterfrågan har också en geopolitisk dimension. Oro för växande statsskulder och osäkerhet kring det globala valutasystemet stärker intresset för guld som reservtillgång.
Reuters rapporterade i början av veckan att centralbanksföreträdare fortsatt ser guld som en strategiskt viktig tillgång, trots att stigande obligationsräntor gör räntebärande placeringar mer attraktiva.
Centralbankernas köp väntas visserligen minska under 2026, men efterfrågan bedöms ligga kvar över nivåerna före 2022.
Utbudet kan begränsa uppgången
På utbudssidan är förutsättningarna annorlunda. Gruvproduktionen kan inte snabbt anpassas till stigande priser eftersom nya fyndigheter kräver stora investeringar och tar tid att utveckla.
World Gold Councils statistik visar att gruvproduktionen ökade med 2 procent under andra kvartalet 2026, till 966 ton. Trots ökningen kan det ta lång tid för gruvbolagen att öka produktionen när efterfrågan stiger.
Rallyt är ingen garanti
Det finns också risker. Guld ger ingen ränta eller utdelning och kan därför tappa i attraktionskraft när obligationsräntorna stiger.
En starkare dollar eller vinsthemtagningar efter en kraftig uppgång kan också pressa priset.
Läs mer: Analytikern om guldfrossan – de kommer aldrig att betala tillbaka
