De hårda villkoren på Greklands lån under skuldkrisen blev mycket omstridda. Men vissa har omvärderat besluten med tiden.
Grekisk minister: EU:s tuffa åtgärder var "helt nödvändiga"
Under 2010-talet var Greklands ekonomiska kris en av de stora nyhetsföljetongerna.
Då var den grekiska kritiken hård mot internationella organisationer.
Men Greklands finansminister Kyriakos Pierrakakis försvarar nu flera av de hårda reformer som infördes under landets skuldkris – och beskriver dem som avgörande för den ekonomiska återhämtningen.
Stora protester
Mellan 2010 och 2018 fick Grekland över 250 miljarder euro i finansiellt stöd från den så kallade trojkan – Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, IMF.
I utbyte tvingades landet genomföra omfattande besparingar, skattehöjningar och reformer av arbetsmarknad och pensionssystem.
Åtgärderna blev starkt omstridda och bidrog till djupa sociala och ekonomiska konsekvenser.
Under skuldkrisens värsta år föll Greklands BNP med omkring 25 procent och arbetslösheten steg till över 26 procent.
Läs mer: Grekland slår Wall Street i osannolik comeback. Dagens PS
”Absolut nödvändiga”
Protester mot åtstramningspolitiken präglade samtidigt gatubilden i Aten under flera år.
Trots det menar Pierrakakis att reformerna lade grunden för den stabilisering som landet nu upplever.
Grekland hör i dag till de få EU-länder som redovisar ett primärt budgetöverskott, där statens inkomster överstiger utgifterna exklusive räntebetalningar.
”Det fanns många reformer inom dessa stabiliseringsprogram som var absolut nödvändiga”, säger han till Financial Times.
Många fick det sämre
IMF bedömer samtidigt att Grekland står bättre rustat för att hantera externa ekonomiska chocker, bland annat tack vare förbättrad skatteuppbörd och starkare offentliga finanser.
Även flera tidigare företrädare för de internationella långivarna medger dock att krishanteringen hade ett högt socialt pris.
Tidigare EU-tjänstemän och eurogruppsrepresentanter har i efterhand beskrivit delar av åtstramningspolitiken som alltför hård och destruktiv.
Statsskulden minskar
Samtidigt har Greklands ekonomiska utveckling förbättrats markant jämfört med flera större euroländer.
Landets statsskuld väntas i år falla till omkring 137 procent av BNP, vilket innebär att Italien väntas gå om Grekland som eurozonens mest skuldsatta ekonomi.
Även andra tidigare krisländer som Portugal, Irland och Spanien uppvisar nu starkare tillväxt och mer stabila statsfinanser än flera av eurozonens största ekonomier.
Läs mer: Dokumenten avslöjar Musks bitcoin-köp – tjänade miljarder. Realtid
