USA:s krig i Iran riskerar att bli långt dyrare än många först trott. Enligt Harvardforskaren Linda Bilmes kan den totala kostnaden landa på över 1 000 miljarder dollar.
Forskaren: Iran-kriget kan kosta USA 1 000 miljarder
Den amerikanska statsskulden skenar och senast häromveckan konstaterade PS att den redan passerat 39 biljoner dollar.
Enligt organisationen Committee for a Responsible Federal Budget riskerar dessutom en ökning av USA:s försvarsutgifter leda till att statsskulden ökar med närmare 7 biljoner dollar.
Idag fortsätter Trumpadministrationen på en linje där militära konflikter i hög grad finansieras med lån. Det innebär, enligt Harvardforskaren Linda Bilmes, att kostnaden inte bara hamnar på dagens skattebetalare utan också skickas vidare till nästa generation.
Varnar för en växande nota
Redan 1795 skrev den tyske filosofen Immanuel Kant att stater inte borde dra på sig skulder för krig.
Och idag gör USA precis tvärtom, konstaterar Bilmes hos Fortune.
Hon menar att kostnaden för det pågående kriget sannolikt kommer att överstiga 1 000 miljarder dollar och att de tidigare beräkningarna underskattar vad krig faktiskt kostar, eftersom de inte fullt ut räknar in långsiktiga följder som veteranskador, invaliditetsersättningar och förstörd infrastruktur som kan ta år att bygga upp igen.
Läs även: Trump: Kriget nära slut – börsen reagerar omedelbart. Dagens PS
Räntan gör kriget ännu dyrare
Bilmes pekar särskilt på att USA:s skuldtyngda läge gör dagens krigsfinansiering mer riskabel än tidigare.
Under krigen i Irak och Afghanistan i början av 2000-talet låg skulden som hölls av allmänheten på omkring 4 000 miljarder dollar. I dag är motsvarande siffra 31 000 miljarder dollar. Samtidigt går en betydligt större del av den federala budgeten till räntebetalningar.
I en intervju med Harvard Kennedy School säger Bilmes:
”Resultatet är att räntekostnaderna ensamma kommer att lägga till miljarder dollar till den totala kostnaden för detta krig”. Hon fortsätter: ”Och till skillnad från de initiala kostnaderna är detta kostnader som vi uttryckligen skickar vidare till nästa generation”.
Förr höjdes skatter i krigstid
Tidigare försökte USA oftare finansiera krig med skatter snarare än enbart med lån. Linda Bilmes lyfter fram både första världskriget och Koreakriget som exempel på perioder då politiker argumenterade för att militära utgifter skulle betalas direkt, inte skjutas på framtiden.
Detta ändrades under George W. Bush. Samtidigt som presidenten införde skattesänkningar 2001 och 2003 inledde USA krigen i Irak och Afghanistan.
Det blev, enligt Bilmes, första gången som ett amerikanskt krig finansierades enbart genom upplåning i stället för genom skatter eller budgetökningar.
Missa inte: Trumps val som Fed-chef attackeras för ”hemliga” tillgångar. Dagens PS
Trump fortsätter på samma väg
Nu menar Bilmes att Donald Trump fortsätter på samma väg i Iran.
Samtidigt som administrationen driver igenom stora skattesänkningar söker Vita huset nya pengar till konflikten och föreslår kraftigt höjda försvarsutgifter.
Det, menar Bilmes, riskerar att höja startnivån för framtida budgetar år efter år.
Pengar som kunde använts till annat
Bilmes säger att hon inte ser något fel i att låna pengar i sig. Problemet uppstår när lånen går till sådant som inte stärker ekonomin på sikt.
Hon ställer krigsutgifterna mot investeringar i till exempel utbildning och infrastruktur – sådant som i bästa fall kan ge mer tillbaka än det kostar.
”När du lånar till sådant som är produktiva investeringar, som infrastruktur eller utbildning, hoppas du få tillbaka mer än det du lånar”, säger hon. ”Men i det här fallet lånar vi till höga räntor, i stort sett för sådant som kommer att hamna i sanden”.
USA lånar alltså inte bara till ett krig som redan nu ser ut att bli mycket dyrt. Landet gör det dessutom i ett läge där statsskulden redan är enorm och räntekostnaderna fortsätter att öka.
Enligt Linda Bilmes är det just det som gör utvecklingen så allvarlig. Kriget riskerar inte bara att bli en tung utgift här och nu, utan också belasta den amerikanska ekonomin under lång tid framöver.
Läs också: USA slarvade bort drömläget – nu växer skuldberget fritt. Realtid
