Föråldrad ISK-regel skapar onödig skattefälla

”En årslön på sparkontot”

2025 reformerade Tidö-partierna med moderata finansministern Elisabeth Svantesson i spetsen ISK-kontot ytterligare.

Ett helt skattefritt belopp införde på de första 150 000 kronorna som står på kontot. Nu i år, 2026, dubblades gränsen till 300 000 kronor.

Så blir nya ISK-skatten: ”Fler får fuck-off-kapital”

Nu är det helt klart hur stor den sänkta skatten på ISK-sparande blir. På en pressträff med regeringen och Sverigedemokraterna presenterades det nya förslaget som sänker ISK-skatten i två steg.

Äntligen kan man säga att alla svenskar har möjlighet att ha en genomsnittlig svensk årslön på sparkontot skattefritt – ett sparråd som myntades av folkpartistiska finansministern Ann Wibble redan på 90-talet.

Regeln som blev fel från start

I samband med den senaste ISK-reformen tycker jag dock regeringen missade chansen att uppdatera en felaktighet i regelverket som redan från dag ett har kännts ologisk.

Regeln som gör att bara en person kan vara registrerad på ISK-kontot.

”Den som är besatt av att vara skuldfri är icke fri”

KRÖNIKA ”Den som är försatt i skuld är icke fri” är ett budord som präglat grunden i svenskens ekonomiska kynne under decennier.

För alla oss som lever i en familjeekonomi, med delade räkningar, kontokort och bolån känns det väldigt märkligt att när det kommer till vårt gemensamma sparande – kanske den viktigaste ekonomiska hörnstenen i en relation – så får ISK-kontot på pappret bara tillhöra en medlem i familjen.

Mer än bara symbolik

Även om det kan betraktas som en administrativ detalj så tycker jag symboliken är stark i att man som exempelvis gift par eller samboende sparar tillsammans.

Det betyder att båda uppmuntras i att ta ansvar och engagera sig i sparandet, som i dag oftast tyvärr mest hanteras av mannen då många kvinnor inte anser sig ha tillräckliga kunskaper tyvärr.

Ett verkligt gemensamt ISK-konto skulle också undvika onödiga juridiska spörsmål vid en eventuell skilsmässa.

Ett tredje argument är att det skulle ge en tydligare bild av hur de faktiska ägandet av kapital i Sverige ser ut, där det enligt den officiella statistiken i dag till två tredjedelar innehas av män. Hur mycket av den kakan är egentligen gemensam?

Fribeloppet har skapat en ny skattefälla

Men med den nya reformen – och anledningen till varför det hade varit extra behövligt att rätta till problemet nu – så har det det stelbenta regelverket också skapat en ny form av skattefälla.

För Dagens PS systertidning Realtid gjorde jag förra veckan ett räkneexempel:

I extremfallet – två personer som tillsammans lyckats spara ihop 600 000 kronor på ett ISK-konto men som är registrerat på mannen (vilket som sagt oftast är fallet) – så är det 3 210 kronor som går förlorad i onödig skatt om man inte flyttar om i jämförelse med om sparandet delades lika på varsitt ISK-konto.

Lägger du till ett barnsparande på det så kan skattesmällen bli ännu högre.

Handlar om valfrihet

Regeringen hade lätt kunnat passa på att införa ett skattefritt belopp på 600 000 kronor för alla som sparar gemensamt så hade man löst både skattefrågan och skapat ett regelverk mer i linje med hushållens verklighet.

Man kan absolut argumentera för att det finns poänger med att ha ett varsitt separat sparande.

Den möjligheten kommer ju dock finnas kvar även om man inför ett möjligheten till ett gemensamt ISK-konto.

Ytterst handlar det ju om valfrihet – om man kan dela på lånen borde det vara en självklarhet att man också kan dela sparandet.

Läs även krönikan av David Ingnäs: Sorgligt att småspararna redan missat nästa börsraket – Dagens PS