”AI-first” har fått marknaden och analytikerna att jubla. Kortsiktigt syns inga problem, men långsiktigt är konsekvenserna förödande och påverkar både resultat och aktiekurs.
Börsexperterna missar: "AI-first" urholkar kompetensen inifrån
Marknaden prisar in AI-effektiviteten, men prissätter inte kompetensförlusten som sker på grund av generativ AI-användning.
När Klarna 2024 meddelade att bolaget slutat rekrytera och låtit AI ta över arbete som tidigare krävt 700 kundtjänstmedarbetare, var reaktionen från marknaden positiv. Drygt ett år senare medgav vd Sebastian Siemiatkowski att: ”När kostnad tyvärr varit det dominerande utvärderingskriteriet vid organisationen så får man till slut lägre kvalitet”, och bolaget började rekrytera igen.
Det är ett mönster investerare borde känna igen, men sällan prissätter i förväg.
Den tysta omställningen
Runt om i börsnoterade bolag pågår en tyst omställning som ser rationell ut i varje enskilt beslut men riskerar att bli destruktiv. Bolag skär ned på erfarna medarbetare, fryser rekrytering och premierar AI-vana framför djupkunskap. Varje kvartal ser det ut som effektivitet.
Det analytikerna missar är vad som försvinner längs vägen.
Läs även: AI vid jobbansökningar – dubbelmoral när rekryterare klagar
”Deskilling” – urholkning av kompetens
Fenomenet kallas deskilling. Forskning från Microsoft Research och Carnegie Mellon visar att kunskapsarbetare som rutinmässigt använder generativ AI gradvis överlåter problemlösningen till systemet och paradoxalt nog blir mer övertygade om sina svar i takt med att de faktiskt försämras.
Det syns inte i kvartalsrapporten.
En studie i The Lancet visade att erfarna läkare, tre månader efter att AI-assistans infördes, tappade förmågan att på egen hand upptäcka förstadier till cancer. Detektionsgraden föll från 28,4 till 22,4 procent. Samma mekanism gäller analytiker som slutat modellera själva och utvecklare som slutat förstå koden de sätter i produktion.
Riskerna för börsbolag
För ett börsbolag tar det sig flera konkreta uttryck. Kvalitetsrisken är den mest uppenbara: När medarbetare saknar förmågan att granska vad AI producerar, passerar fel vidare i kedjan.
Därtill kommer sårbarheten vid krislägen. Ett bolag vars kärnkompetens sitter i ett AI-system snarare än hos medarbetarna är exponerat på ett sätt som inte syns i normalläge. Institutionell kunskap finns sällan nedskriven och när den försvinner märks det inte i boksluten, utan i förmågan att hantera det som inte var planerat. Utöver det kan medarbetare få längre självförtroende i sin kompetens efter att ha använt AI en längre tid.
Frågan investerare bör ställa sig
Investerare ställer idag skarpa frågor om bolags AI-strategi, såsom hur mycket de investerar eller hur snabbt de implementerar. Sällan ställs den omvända frågan: Vad händer med kompetensen som inte längre tränas, bevaras eller värderas?
Varje analytiker borde ställa sig en annan fråga: Vad är egentligen kvar av bolagets kompetenskärna när AI:n en dag svarar fel?
Läs även: Monopolaktier – vallgrav eller fälla?
