Dagens PS

Så köper svenska småsparare in sig i Ukrainas drönarkrig

Front Ventures vd Jonas Malmgren
Teknikutvecklingen inom Ukrainas militär har vänt upp och ner på den traditionella försvarsindustrin. Det har lockat mycket kapital och stora möjligheter för många investerare. Sedan förra året finns investeringsmöjligheterna även för svenska småsparare via NGM noterade Front Venture med vd Jonas Malmgren. Foto: TT/Front Venture

Ukrainska försvarsbolag drog in tjugo gånger mer riskkapital 2025 än två år tidigare, och i mars fick sektorn sin första Nasdaq-notering.

För svenska sparare som vill vara med finns en noterad väg in, via ett Stockholmsbolag med tio innehav som redan levererar till fronten.

Ukrainas försvarsteknik drar rekordkapital

Kriget har gjort Ukraina till Europas mest dynamiska miljö för tidig försvarsteknik. Fler än 50 ukrainska försvarsbolag tog in 105 miljoner dollar från riskkapitalinvesterare under 2025, mot 5 miljoner 2023, enligt den statliga innovationsplattformen Brave1.

Räknar man in bolag med ukrainsk koppling inom försvar och dual use landar analysfirman PitchBook på 776 miljoner dollar i fjol och närmare 1,8 miljarder sedan invasionen.

Enligt Brave1 stod ukrainska bolag för mellan en tredjedel och hälften av Europas tidiga försvarsteknikinvesteringar.

”En dollar investerad här ger mycket mer än på de flesta andra marknader, eftersom återkopplingen mellan ingenjören och slagfältet sker på dagar, inte år”, säger Artem Moroz, ansvarig för investerarrelationer på Brave1, till sajten dev.ua.

Rörelsen är global. Riskkapitalet till försvarsteknik hade i juni nått 12,3 miljarder dollar för året, mer än under hela 2025, enligt Financial Times.

Nasdaq-noteringen som öppnade dörren

I mars blev drönarmjukvarubolaget Swarmer det första ukrainska försvarsbolaget på Nasdaq. Aktien sattes till 5 dollar, stängde första dagen på 31 och handlades i torsdags till 35,99 dollar, vilket ger ett börsvärde på 574 miljoner dollar.

Noteringen ”bröt en barriär för den amerikanska investeraren”, sade Deborah Fairlamb, grundare av riskkapitalbolaget Green Flag VC, till Kyiv Independent.

För de flesta ukrainska bolag är vägen dock fortfarande privata rundor, via specialiserade fonder som Kievbaserade Defence Builder Fund I och family offices.

Där kommer privatpersoner sällan in.

Den svenska vägen in

Det svenska undantaget är Front Ventures på NGM Nordic SME. Bolaget hette Front Office Nordic fram till 2020, då det bytte namn och strategi till fintech.

I september 2025 tillträdde Jonas Malmgren som vd och lade om inriktningen helt, till tidig försvarsteknik i Sverige och Ukraina.

Sedan dess har bolaget öppnat kontor i Lviv med en lokalt anställd investment manager, tagit in den tidigare översten Björn Nobel i styrelsen och bjudits in som innovationspartner till en ukrainsk armébrigad, med ett test- och utvecklingsprogram som startar i september.

I februari lyfte Brave1 fram bolagets investering i motortillverkaren Aeromotors som ett exempel på hur internationellt kapital skalar ukrainsk försvarsteknik.

Bolagen som levererar till fronten i dag

Portföljen består av tio innehav. Störst är radarbolaget Molfar Defence Technologies, där Front Ventures i juni gick in med 16 miljoner kronor för 10 procent som ledande investerare.

Molfar utvecklar en patenterad taktisk radar för att upptäcka små, lågflygande drönare som traditionella system missar, samarbetar med ukrainska armén och en av Polens största försvarsleverantörer, och har testavtal klara med brigader.

Markrobottillverkaren Trinity Robotics, där Front Ventures investerat 2,4 miljoner kronor, bygger Konyk ONE, en obemannad markrobot med 300 kilos lastkapacitet som används av fler än 20 ukrainska förband för logistik och evakuering av sårade.

Efter sommarens runda, där även Defence Builder Fund I gick in, ska bolaget mer än fördubbla produktionen till över 150 system i månaden.

Infanteridrönarbolaget Black Forest Systems, med sammanlagt cirka 4,3 miljoner kronor från Front Ventures, gick in i volymproduktion av SHADOX-systemet i juni. Aeromotors, där bolaget äger 5,5 procent för 5,1 miljoner, tillverkar drönarmotorer för Ukraina och två Natoländer i en marknad där Kina enligt Malmgren står för cirka 98 procent av världsproduktionen.

Till det kommer svenska ABX Dynamics, drönarfabriken Scandinavian X i Ängelholm, Nato-godkänd och i produktion sedan januari, och ett avsiktsavtal med sprängämnestillverkaren Swebal om TNT-leveranser.

”Vi har just nu full orderbok vs produktionskapacitet i våra ukrainska bolag”, skriver Malmgren i halvårsrapporten.

Sparare som redan sagt ja

Svenska sparare har visat ett stort intresse. Vårens företrädesemission övertecknades med 278 procent och tillförde 50,2 miljoner kronor före kostnader, efter en emission i december som också övertecknades.

Samtidigt har långivare valt att konvertera lån på över 20 miljoner kronor till aktier, vilket sänkt räntekostnaderna med cirka 3 miljoner om året. Kvarvarande skulder uppgår till cirka 5 miljoner kronor.

Per 30 juni hade bolaget 20 miljoner kronor i kassan och ett eget kapital på 65,5 miljoner, motsvarande 6,95 kronor per aktie. Under första halvåret investerades 23,4 miljoner i nya innehav.

Torsdagens stängningskurs på 11,34 kronor ger ett börsvärde på cirka 107 miljoner kronor. Det är 16 procent under vårens teckningskurs, som efter sammanläggningen 1:50 motsvarar 13,50 kronor.

Den som köper i dag går alltså in lägre än de som tecknade i maj.

Nästa steg är professionellt kapital

Den 24 augusti ansökte Front Ventures om registrering som AIF-förvaltare hos Finansinspektionen, för att kunna sätta upp fondstrukturer där family offices och institutioner saminvesterar vid sidan av bolaget.

”Den ger oss möjlighet att bjuda in fler professionella investerare att saminvestera vid sidan av Front Ventures, utan att vi behöver bygga en helt ny organisation”, säger Malmgren.

Fyra dagar senare knöts den Londonbaserade finansmannen Anders Påls som strategisk rådgivare, med fokus på internationella investerare och family offices.

”Front Ventures har etablerat en stark position på en snabbt växande europeisk marknad för försvarsteknologi”, säger Påls, som även sitter i styrelsen för handeldvapentillverkaren LöFAB.

Det som avgör utfallet

Tre faktorer styr hur väl satsningen faller ut. Den första är exporttillstånden. Ukraina har sedan 2022 i praktiken stoppat vapenexport, vilket enligt Malmgren begränsar Scandinavian X på kort sikt.

Men den 1 juli presenterade försvarsminister Mychajlo Fedorov en första exportmekanism för 27 partnerländer. ”För första gången finns en tydlig procedur med enhetliga regler för staten, tillverkarna och partnerna”, sade han.

Gapet är stort. Industrins kapacitet beräknas till 50 miljarder dollar om året, medan statens beställningar stannar vid 13 miljarder.

Den andra är kriget självt. USA:s sändebud besökte Moskva och Kiev den 5 och 6 september utan genombrott, och president Zelensky sade efteråt att han räknar med att kriget fortsätter.

Ett eldupphör skulle förändra efterfrågan, men också öppna exportmarknaderna på allvar.

Den tredje är värderingen. Innehaven är bokförda till anskaffningsvärde och aktien handlas 63 procent över eget kapital.

Premien är marknadens bedömning av vad orderböckerna är värda. Det är den bedömningen en sparare tar ställning till.

Mest lästa i kategorin