En anställd i Porsche med styrelseuppdrag lämnade bolaget i fjol. Hans anställningsavtal löper ändå vidare till mitten av 2030, och han fortsätter att få betalt. Nu stämmer en aktieägare honom.
Porsche stäms: Anställd får 234 miljoner utan att jobba i fyra år
Lutz Meschke, 60, lämnade styrelsen i biltillverkaren Porsche AG i februari 2025 och styrelsen i holdingbolaget Porsche SE i december samma år.
Nu stämmer bolagsstyrningsexperten och mångårige aktieägaren Christian Strenger, 83, holdingbolaget.
Talan riktar sig inte mot Meschke personligen utan mot besluten vid årsstämman den 25 juni, där styrelsens ledamöter beviljades ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025. Enligt Strenger borde stämman inte ha gjort det med tanke på ersättningsbesluten, rapporterar Manager Magazin.
Vad striden gäller
I april 2025, kort före avgången, höjdes Meschkes ersättning. Den fasta årslönen gick från 600 000 euro, motsvarande cirka 6,7 miljoner kronor, till 850 000 euro, motsvarande cirka 9,5 miljoner kronor.
Målbonusen höjdes från 500 000 euro, motsvarande cirka 5,6 miljoner kronor, till 750 000 euro, motsvarande cirka 8,3 miljoner kronor. Porsche SE motiverade det med att han efter tiden på Porsche AG ställt hela sin arbetskraft till holdingbolagets förfogande.
Strenger riktar också in sig på bonusvillkoren för 2026 till 2030. För den perioden har måluppfyllelsen satts till 145 procent, trots att Meschke inte längre sitter i styrelsen. Under hans aktiva tid låg motsvarande tal på 135 och 143 procent.
Sammantaget kan avgången kosta Porsche SE omkring 21 miljoner euro, motsvarande cirka 234 miljoner kronor. Bolaget reserverade cirka 9,1 miljoner euro, eller 101 miljoner kronor, och angav vid stämman kostnaden till omkring 10 miljoner euro, eller 111 miljoner kronor.
Till det kommer ett avgångsvederlag på cirka 11,6 miljoner euro, cirka 129 miljoner kronor, från Porsche AG.
Sverige hade en gräns för fem år sedan
Fram till för några år sedan fanns en tydlig sifferregel i svensk självreglering. Svensk kod för bolagsstyrning angav i punkt 9.8 att fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag sammantaget inte skulle överstiga den fasta lönen för två år. Det har ändrats.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning offentliggjorde den 1 december 2020 ett nytt regelverk, Ersättningsreglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2021.
Kodens regler om ersättningar och ersättningsprinciper flyttades då över dit, med vissa förändringar, varvid Kodens regler i dessa avseenden inte längre skulle gälla, enligt Kollegiets pressmeddelande. Förvaltningen överfördes därefter den 1 juli 2021 till Aktiemarknadens Självregleringskommitté, enligt Kollegiet.
Koden som gäller sedan 1 januari 2024 saknar ersättningskapitel helt, och kapitel 9 handlar om utvärdering av styrelse och vd. ASK:s ersättningsregler behandlar incitamentsprogram, beslutsordning, jäv och informationskrav, men nämner varken avgångsvederlag eller uppsägningstid.
Minoritetsägare får föra talan i Sverige
En svensk aktieägare som vill göra som Strenger möter samtidigt en tröskel han inte har. Skadeståndstalan mot styrelsen får väckas om majoriteten, eller en minoritet med minst en tiondel av samtliga aktier, vid stämman röstat för att väcka talan eller mot ansvarsfrihet, enligt 29 kap. 7 §.
Ägare till minst en tiondel får föra talan i eget namn enligt 29 kap. 9 §, och talan ska väckas senast ett år efter att årsredovisningen lades fram, enligt 29 kap. 10 §. Har ansvarsfrihet beviljats, finns en väg kvar enligt 29 kap. 11 § om stämman inte fått riktiga och fullständiga uppgifter i väsentliga hänseenden.
Koden innehåller också en varning i sammanhanget. Där anges att det utgör missbruk av minoritetsskyddet att neka ansvarsfrihet på annan grund än hur befattningshavaren skött sitt uppdrag.
Läs även: SAS lanserar kreditkort, men guldstatusen kommer med en nedsida
Läs även: Tv:n som avlyssnar ditt hem utan internet och avstängd
