Kommentar: Nordea fälldes i det danska penningtvättsmålet, men med en pinsamt låg bot på 155 miljoner danska kronor, cirka 230 miljoner svenska kronor.
Nordea dömd i penningtvättsmål – fick "bara" böta 230 miljoner kronor
Köpenhamns tingsrätt meddelade domen vid 13-tiden på måndagen, och Nordea ska även betala rättegångskostnaderna. Åklagarna hade krävt 6,6 miljarder danska kronor, en fjärdedel av de 26 miljarder som åtalet omfattade. Boten blev 2,3 procent av kravet och 0,6 procent av de 26 miljarderna.
Av någon anledning klarar sig banken ändå undan, och det är egentligen helt obegripligt hur den kan komma så billigt ur en sådan penningtvättshärva. Domskälen offentliggörs först under eftermiddagen, och därför är det ännu oklart vilka delar av åtalet Nordea fälldes för, uppger DR. Bankens försvarare hade hävdat att penningtvättsreglerna var andra mellan 2012 och 2015, när transaktionerna gjordes, och att banken därför inte kunde dömas till en så hög bot som åklagarna begärde, skriver Børsen.
Nordea hade reserverat över en miljard
Nordea räknade själv med en högre nota och reserverade 95 miljoner euro för målet redan 2019. Boten är mindre än en fjärdedel av den summan, och med fjolårets vinst på 4,84 miljarder euro tjänar banken in boten på drygt en och en halv dag.
Det är första gången en dansk domstol prövar om en bank har brutit mot penningtvättslagen, eftersom alla banker som åtalats tidigare har gått med på att betala böter före rättegång. Danske Bank erkände och slapp därför rättegång, men betalade 3,5 miljarder danska kronor i böter i Danmark 2022, mer än 22 gånger så mycket som Nordea nu ska betala.
Den största delen av åtalet gällde 17 726 transaktioner på nästan 25 miljarder danska kronor genom bankens numera nedlagda internationella filial vid Vesterport i Köpenhamn. Kunderna var främst bolag med ryska ägare, ofta registrerade i skatteparadis.
Banken var också åtalad för affärer med växlingskontor i Köpenhamn för över en miljard danska kronor och för sitt samarbete med utländska högriskbanker.
”Egentligen ska kundernas betalningar övervakas löpande, men det kan vi förstås inte”
I ett internt dokument om kontrollen mot penningtvätt skrev banken, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau, att ”egentligen ska kundernas betalningar övervakas löpande, men det kan vi förstås inte”. Specialåklagaren Karen Moestrup Jensen tog upp formuleringen i sin slutplädering i juni och sa att ”det uttalandet kan vara en mycket god förklaring till varför vi står här i dag”.
Försvarsadvokaten Jacob Skude Rasmussen menade i bankens slutplädering att ”linjer har dragits mellan punkter som inte hänger ihop”. I skuldfrågan gick tingsrätten emot Nordeas chefsjurist Anders Holkmann, som i juni sa att ”det är skillnad på att ha kunnat göra något bättre och att ha gjort något straffbart”.
Båda parter kan överklaga domen till Østre Landsret, som motsvarar svensk hovrätt. Penningtvättsexperten Kalle Johannes Rose sa till Børsen redan före domen att målet troligen skulle gå vidare, hur det än gick i tingsrätten.
