Ericsson och Sandvik ställer hårda krav på sina leverantörer om miljö, mänskliga rättigheter och etik. Men den mest grundläggande frågan, att betala fakturorna i tid, nämns inte i deras hållbarhetsrapporter.
Börsjättarnas dubbelmoral – Ericsson och Sandvik toppar listan
Ericsson kräver ”etiska, transparenta och regelefterlevande affärsmetoder” av sina leverantörer. Sandvik screenar 91 procent av sin inköpsvolym för hållbarhetsrisker och hotar att avsluta avtal med leverantörer som inte lever upp till kraven.
Samtidigt toppar båda bolagen listan över Sveriges sämsta betalare.
80 dagar för Sandvik, 68 för Ericsson
Företagarnas granskning av Bolagsverkets data visar att Sandvik betalar sina leverantörer efter i snitt 80 dagar. Cytiva Sweden ligger på 78 dagar. Ericsson landar på 68 dagar. Volvo Cars ligger på 62 dagar och Stora Enso på 57.
Ericsson, Sandvik och Volvo Cars har alla tre skrivit på branschens frivilliga uppförandekod om betalning inom 30 dagar. De tillhör de elva bolag som ursprungligen anslöt sig till koden 2018.
Dagens Industri rapporterar att sex av tio leverantörer tvingas acceptera längre betaltider än de anser rimligt, enligt Svensk Industriförenings senaste Underleverantörsbarometer.
”När stora bolag skjuter upp betalningar stärker de sin egen likviditet, medan leverantörerna får bära kostnaden”, säger Carl Aschan, vd för Svensk Industriförening, till DI.
Polerad fasad, hård verklighet
I Ericssons hållbarhetsrapport beskrivs leverantörsprogrammet som byggt på ”rättvisa arbetsvillkor, säkra arbetsmiljöer, mänskliga rättigheter och inkluderande metoder”. Bolaget erbjuder gratis utbildning i uppförandekod och har nolltolerans mot korruption.
Sandviks årsredovisning 2025 slår fast att hållbarhet är ”inbäddat i alla verksamheter”. Bolaget genomförde 24 oberoende revisioner av leverantörer under 2024 och screnade över 33 000 leverantörer för miljö-, arbetsrätts- och korruptionsrisker.
Ingen av rapporterna nämner rättvisa betaltider.
När Företagarna konfronterade bolagen direkt var svaren undvikande. Sandvik hänvisade till ett frivilligt finansieringsprogram. Ericsson ifrågasatte definitionen av småföretag och menade att hänsyn bör tas till omsättning och koncerntillhörighet, inte bara antalet anställda.
Sveriges småföretag betalar priset
Enligt Företagarnas rapport betalar 68 procent av storbolagen mikroföretag med färre än tio anställda efter mer än 30 dagar. Mot små företag med 10 till 49 anställda är siffran 74 procent.
SEB:s företagsindikator visar att framtidstron bland svenska småföretagare fallit kraftigt. Sju av tio planerar att hålla priserna oförändrade, trots stigande kostnader.
Realtid har belyst att 210 000 svenska företagare närmar sig pensionsåldern och att likviditetsproblem riskerar att skynda på nedläggningar.
”Det kan dröja ett halvår innan vi får betalt för en konsult som vi hyr ut. Det gör att vi inte vågar anställa fler”, säger Martin Gerhauser, försäljningschef på Together Tech, till DI.
Fordonsindustrin hårdast drabbad
En ny enkät från branschorganisationen FKG visar att drygt 85 procent av fordonsleverantörerna anser att de långa betaltiderna har märkbar eller betydande påverkan på likviditet och investeringsförmåga.
Volvo Cars betalar leverantörer efter i snitt 62 dagar, trots en avtalad betaltid på 49 dagar. Samtidigt genomför bolaget ett sparprogram på 5 miljarder kronor och har strukit utdelningen.
”Vi måste få bukt med den här sjukan som finns i industrin, där leverantörer tvingas agera räntefri bank åt storbolagen”, säger FKG:s vd Peter Bryntesson till DI.
Regeringen passiv, EU-lag stoppad
Trots att 87 procent av underleverantörerna vill ha lagstiftning har regeringen avfärdat förslaget. I mars 2026 svarade näringsminister Ebba Busch på en riksdagsfråga om betaltider. Nya åtgärder ”bör inte vara mer långtgående än nödvändigt”. Ingen ny lagstiftning planeras.
EU har i stället infört rekordmånga lagar på andra områden, men kommissionens förslag om en tvingande 30-dagarsregel stoppades i ministerrådet. Sverige röstade emot.
Inom livsmedelsindustrin finns sedan 2021 en EU-lag som sätter 30 dagar som tak. ”Från att det tidigare förhandlades åt höger och vänster har det blivit en ickefråga”, säger Peter Joon, vd för Leksands knäckebröd, till DI.
Företagarna driver betaltider som en av 25 reformer inför valet 2026. I maj publicerade fyra branschorganisationer en gemensam debattartikel i Ny Teknik med krav på politisk handling.
