Japan har för första gången i världen lyckats hämta upp sällsynta jordartsmetaller från 6 000 meters djup i Stilla havet. Projektet minskar beroendet av Kina, som länge har dominerat marknaden.
200 meter långt fartyg borrar efter sällsynta metaller i Stilla havet
Japans djuphavsoperation vid Minamitorishima är ett geopolitiskt projekt med tydliga börskonsekvenser.
Borrfartyget Chikyu hämtade i februari upp mineralrik lera från nära 6 000 meters djup utanför den lilla ön Minamitorishima, cirka 190 mil sydost om Tokyo. Det är första gången i historien som sällsynta jordartsmetaller extraherats från sådana djup.
Fartyget sänkte 600 stålrörssegment till botten och pumpade sedan upp sedimentet med havsvatten. Analysarbetet av exakt innehåll och mängd pågår fortfarande.
Fyndigheten i det aktuella området bedöms rymma över 16 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller, vilket gör den till världens tredje största reserv, enligt Nikkei. Det inkluderar dysprosium och yttrium. Tillräckliga volymer för hundratals år av förbrukning om siffrorna stämmer.
Sällsynta metaller är Kinas vapen mot väst
Dagens PS har löpande bevakat hur Kina använder sin dominans inom kritiska mineraler som ett handelspolitiskt vapen. Kina kontrollerar i dag merparten av världens produktion och raffinering av sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för allt från elbilsmotorer och vindkraftverk till radarsystem och missiler.
Japan fick en tidig och smärtsam lektion 2010. Under en diplomatisk kris kring Senkakuöarna stoppade Kina sin export till Japan i två månader. Priserna på sällsynta jordartsmetaller tiodubblades inom ett år. Sedan dess har Japan skurit ned sitt importberoende av Kina från över 90 procent till runt 50 procent, en nivå som inget annat land har kommit i närheten av.
Lång väg till lönsamhet
Projektet är en milstolpe, men investerare bör inte jubla riktigt än. Tekniken för att separera och raffinera upp lera från 6 000 meters djup till användbara oxider är ännu inte industriellt skalbar.
Kinas fördel ligger inte enbart i geologin, utan i decennier av uppbyggd kemisk processkapacitet och magnettillverkning. En lyckad provpumpning bryter inte det strupgreppet utan enorma parallella investeringar i hela förädlingskedjan.
USA och Japan tecknade ett samarbetsavtal om kritiska mineraler under hösten 2025. Kommersiell brytning planeras till 2026. Om teknik och ekonomi håller ihop öppnas en helt ny tillgångsklass för den som vill prisa in ett Japan-scenario utan kinesisk mellanhand.
PS analys
Det strategiska värdet av Japans djuphavsprojekt är redan inprisat geopolitiskt. Börsmässigt är det fortfarande inte en intäkt. Den verkliga kurskatalysatorn kommer när Japan visar att lönsamheten håller i industriell skala och inte bara i teorin.
Tills dess är det ett utmärkt val som tidig diversifiering för att komma bort från en Kinaexponering i portföljen.
Läs även: EQT stänger Asienfond för 142,5 miljarder – så påverkas aktien
Mer från Japan: Japan river upp vapenexportregler från andra världskriget
