Japan river upp vapenexportregler från efterkrigstiden och öppnar för försäljning av krigsfartyg, missiler och stridsflygplan till allierade länder. Vi analyserar vad det betyder för svenska försvarsbolag.
Japan river upp vapenexportregler från andra världskriget
Under tisdagen lade premiärminister Sanae Takaichi fram det mest omfattande omstöpet av japanska försvarsexportregler sedan andra världskriget. De fem exportkategorier som i decennier har begränsat landet till att sälja räddnings- och transportutrustning skrotas.
I stället gäller nu en ordning där varje affär prövas individuellt. Krigsfartyg, missiler och stridssystem kan nu säljas till allierade länder.
Filippinerna och Polen köar redan
Intresset är omedelbart. Bland de potentiella köparna finns polska militären och filippinska flottan, som båda genomgår moderniseringar mitt i regionala säkerhetsutmaningar.
En av de första affärerna som Takaichis regering väntas godkänna är export av begagnade fregatter till Filippinerna, som befinner sig i en maritim konfrontation med Beijing i Sydkinesiska havet. Det kan följas av missilförsvarssystem, enligt Global Banking and Finance.
Polen har visat intresse för samarbete med Japan inom anti-drönare och elektronisk krigföring. De japanska försvarsbolagen Toshiba och Mitsubishi Electric uppges redan utöka sin personalstyrka och produktionskapacitet, enligt Nation Thailand.
Affären med Australien om tre fregatter av Mogami-klassen, Japans första krigsfartygsexport någonsin, undertecknades redan dagen innan beskedet. Aktien i Mitsubishi Heavy Industries steg nästan 4 procent på affären.
Geopolitisk signal
Det här handlar om mer än vapenaffärer. Japan spenderar runt 60 miljarder dollar, cirka 550 miljarder kronor, per år på sitt militär. De upprätthåller en försvarsindustri med kapacitet att producera ubåtar och stridsflygplan, men har i princip stängt av sig självt från den globala vapenmarknaden sedan kriget.
Nu öppnar Tokyo dörrarna i ett läge där Trumpadministrationens vacklande säkerhetsgarantier driver allierade att söka alternativa leverantörer. Japan positionerar sig som ett svar på det vakuumet.
Dagens PS har i samtal med förvaltaren Joakim Agerback redan i januari sett att överberoendet av USA gynnar asiatisk försvarsindustri.
Så påverkas Saab och svenska försvarsbolag
Svenska försvarsaktier, med Saab i spetsen, har blivit börsvinnare under 2025-2026.
Japan tillför nu en välkapitaliserad och statsstödd konkurrent på precis de marknader där Saab expanderar. Saab har arbetat mot den japanska marknaden sedan tidigt 1990-tal och levererar system till den japanska försvarsmakten inom såväl land-, sjö- som luftdomänen.
Den relationen kvarstår, men i Sydostasien och Polen, där Saab och japanska bolag snart konkurrerar om samma upphandlingar, kommer konkurrensen att kännas vid snart.
Det finns också även en uppsida. En mer aktiv japansk försvarsindustri normaliserar tanken på att köpa krigsmateriel från asiatiska demokratier, vilket på sikt kan öppna dörrar för fler aktörer i regionen, inklusive svenska.
PS analys
Tokyo signalerar att landet avser att vara en aktör, inte en åskådare, i den framväxande multipolära säkerhetsordningen. För investerare i försvarsaktier innebär det att konkurrensbilden globalt skärps, men att den underliggande efterfrågan fortsätter växa.
Det gynnar sektorn som helhet, även om japanska bolag nu tar plats vid ett bord de länge stått utanför.
På samma tema: Saabs fragetter kommenteras av fransk konkurrent i miljardaffär
Läs även: MUST: Rysk ekonomi är sämre än vad Kreml kanske vet
