Från studentplaner till realitytårar – en vecka i Viggos dagbok

Måndag

Tar tuben in till stan för ett möte med Nepa och cyklar tillbaka. Helvete vad kallt det är.

Tisdag

Intervjuar Richard Juhlin på Teams. Hans historia är overklig. Från femton år som gymnastiklärare till världens främsta champagneexpert. Man skulle kunna tro att det bara är hans exceptionella näsa som tagit honom dit. Men det är felaktigt. Det är Richards nyfikenhet som tagit honom till världens topp.
Min pappa sa alltid till oss barn att vi skulle vara nyfikna, men det är inget man kan lära ut. Nyfikenhet är nästan lika svårt att lära sig som att le naturligt.
Det sitter i generna.
Lyssnar på alla tre podcastavsnitten av SvD:s dokumentär om Staffan Hildebrand. Det är djupt obehagligt att lyssna på en pedofil i tre timmar som inte förstår att han gjort något fel. Kan inte sova efteråt.
Läser de sista kapitlen i Lars Åbergs bok om Malmö. Det är lika skrämmande läsning.

Onsdag

Sover uselt. Vaknar tidigt. Jobbar fram till 11. Cyklar in till stan för ett lunchmöte på Chez Jolie. Krögaren kommer förbi och jag klagar lite på ostronen jag åt förra gången. Mikael Einarsson förklarar att det finns tusentals sorter och att det är svårt att hitta rätt varje gång. (Att klaga på grejer som hände för en dryg månad sedan är ett riktigt uselt gästbeteende.)
Tar dagens fisksoppa och den är riktigt fin.
Går förbi kontoret en vända innan jag cyklar hem och tittar på Dolph Lundgren på SVT. Jag ska intervjua hela familjen på fredag på Strandvägen 7a.

Har svårt för reality, det är något med tempot som är sövande.

Läs även: Viggos dagbok: Litteraturångest, tv-smink och ett Schweiz som fortfarande är svindyrt

Torsdag

Hänger i radhuset med Anna. Underbart härligt att bara vara hemma. Anna ska på ett möte så jag och Lou äter middag själva. Det blir ett samtal för första gången på några veckor. Det är inte lätt att prata med en 15-åring som snart lämnar grundskolan och ska hitta en plats på ett gymnasium, men ibland går det.
Jag upplever att jag kommer nära.
Ser Skavlan om barnuppfostran med far och dotter Lundgren. Norrbaggen Skavlan är ett geni när det kommer till att skapa bra tv. Hemligheten? Han är en underbar lyssnare.
Hinner även med 45 minuter cirkelträning.
Sen kommer Anna hem och är fylld av upplevelser efter sin stund på teatern.

Fredag

Sen ensamlunch på Riche. Steak minute är slut så det blir lammkorv och couscous. Och ett glas av husets rödvin vid bardisken, det är ju fredag.
Efter maten går jag till 7a på Strandvägen och intervjuar familjen Lundgren med anledning av deras nya reality i SVT.

Jag ställer bara frågor om Los Angeles och får en massa tips och kunskaper.

Jag frågar Dolph hur det är att gå från tuff actionhjälte i Hollywood till att gråta ut i Skavlan. Dolph svarar att han varit så här hela tiden, men att det var enklare för Hollywood att sälja bilden av en stor kille som tycker om att slå folk på käften.
Återvänder till Teaterbaren och där sitter Dominika och Johan Rabaeus. Med tiden dyker fler upp och så blir det en tidig middag och några glas vin med människorna jag älskar utan minsta planering. Staden är innerlig och varm, trots att det är isande kyla utanför.
Intervjuar även underbara Peo Thyrén om hans och Noice magiska platser. Detta ska bli mitt nya format.

Läs även: Varning för alla hjärtans dag

Lördag

Alla hjärtans dag. Jag och min älskade Anna tar tuben till TC och går sedan ut till Liljevalchs och tittar på Vårsalongen och When We See Us. Den första är vad den är och den andra är ”ett sekel av svart figurativt måleri”. Gillar den andra bäst. Men det finns ljusglimtar även i Vårsalongen.
Det finns något krampaktigt över samtidskonsten, det är kombinationen av ”se mig” och viljan att göra något som ingen annan gör. Jag saknar förmågan att berätta en historia. Eller så är det bara så många smala grenar och knotiga träd överallt att jag inte ser skogen.
Vi går till Sturehof och jag tar sill, en liten öl och en fyra OP. Anna ett glas vin. Ljuvligt.
Hemma igen gratinerar vi hummer från Willys och mumsar havskräftor. Anna vispar maränger till efterrätt som blir basen i en hovdessert.

Vi förhandstittar på andra avsnittet av Jens Lapidus advokatserie Hundarna. Man kan väl säga att de som tycker att Lisa Dos Santos bild av yrket är korrekt får vatten på sin kvarn. Det handlar om att vidriga människor ska vinna över rättvisan.