Rödhåriga är en minoritet. Men en seg sådan. Ny forskning från Harvard University visar att just denna hårfärg kan ha burit på en oväntad konkurrensfördel i mänsklighetens historia.
Evolutionens oväntade vinnare – rödhåriga sticker ut
DNA-spår bakåt i tiden
Forskarna har analyserat dna från nästan 16 000 skelett och drygt 6 000 nu levande personer. Ett material som är så omfattande att det får tidigare studier att se ut som kontaktannonser.
Resultatet: 479 genetiska variationer som verkar ha gynnats av naturligt urval. Med andra ord – vissa egenskaper har haft bättre timing än andra genom historien.
En av dem sticker ut: kopplingen till rött hår.
En nordisk superkraft
Rött hår är ovanligt, globalt sett. Uppskattningsvis handlar det om runt två procent av världens befolkning. I norra Europa något fler, men fortfarande en exklusiv klubb.
Det som gör fyndet intressant är inte färgen i sig, utan vad den signalerar genetiskt.
Rödhåriga har nämligen en högre förmåga att producera D-vitamin i miljöer med lite solljus. En praktisk egenskap i delar av världen där solen mest gör gästspel.
Det kan ha varit avgörande för överlevnad i nordliga klimat – och därmed för möjligheten att föra generna vidare.
Läs även: Ju mer du jagar lycka – desto längre bort hamnar den
Inte bara en hårfärg
Studien pekar också på andra kopplingar:
– Lägre risk för vissa sjukdomar som diabetes och ledproblem.
– Mindre benägenhet att bli skallig.
– Samtidigt en högre risk för celiaki, alltså glutenintolerans.
Det sista är svårare att förklara. Evolutionen är inte alltid logisk på kort sikt. Den belönar det som fungerar tillräckligt bra, inte det som är perfekt, enligt finska Illusterad Vetenskap.
Forskarna själva är försiktiga i sina slutsatser. Rött hår kan ha varit en fördel i sig – eller bara hängt med andra, viktigare egenskaper.
Du ställer fel fråga om livet – här är den rätta
Vi lever i en tid där allt i livet ska ge något tillbaka. Inte bara pengar, utan effekt. Resultat. Nytta. En promenad ska sänka stressen. En middag ska
Evolutionen är inte klar
En annan slutsats från studien är nästan mer provocerande: evolutionen tog inte paus när vi började odla mark för 10 000 år sedan.
Den pågår fortfarande. Tyst, långsamt och helt ointresserad av våra trendrapporter.
Med nya dna-metoder kan forskarna nu också se när och var specifika gener blev vanligare eller mer sällsynta. Det öppnar för en mer exakt karta över hur vi anpassat oss – från istid till kontorslandskap.
Att vara rödhårig kanske inte är en garanti för framgång i dagens dejtingappar. Men i ett dimmigt, solfattigt Europa för några tusen år sedan var det sannolikt en ganska bra start.
Läs även: Forskare pekar ut ny bov bakom åldrandet
