Kryssningsfartygen blir allt större och allt fler. För turisterna är det en drömsemester. För många som bor på populära destinationer börjar det kännas som en invasion.
Kryssningskriget: När turisterna tar över staden flyr de boende inomhus
I norska Longyearbyen på Svalbard beskriver boende hur vardagen ställs på ända när upp till åtta fartyg ligger i hamn samtidigt. Diskussionen om överturism känns igen från allt fler turistorter i Europa – från Bergen och Venedig till Dubrovnik och Santorini.
”Det är enormt med båtar nu. Folk går i kö genom centrum, mitt på vägen och på båda sidorna. Det är inte trevligt längre”, säger Elin Amundsen till NRK.
Turisterna tar över gatorna
Amundsen har haft bostad i Longyearbyen sedan 2002. Hon berättar att staden förändras totalt de dagar då flera kryssningsfartyg anländer samtidigt.
När tusentals passagerare går i land fylls gatorna snabbt. För de boende innebär det att vardagliga ärenden blir svårare och att centrum förvandlas till en kuliss för besökare.
”Vi som har hus här flyr gärna inomhus. Du har egentligen inget att göra ute då. Många går bara fram och tillbaka längs huvudgatan och jag vet ärligt talat inte hur mycket pengar de lämnar efter sig”, säger hon.
Hon oroar sig också för den känsliga naturen runt Svalbard.
”Jag bekymrar mig över att så många människor ska ut i den sårbara naturen samtidigt”, säger Amundsen.
Samma konflikt i hela Europa
Debatten är långt ifrån unik. I flera europeiska städer växer kritiken mot massturismen.
I Bergen vill många invånare se färre kryssningsanlöp. På Santorini har myndigheterna infört begränsningar för att minska trängseln. Venedig har redan förbjudit de största kryssningsfartygen från att passera stadens historiska centrum.
Kritikerna menar att kryssningsresenärer ofta spenderar mindre pengar än traditionella turister samtidigt som de belastar infrastruktur, transporter och miljö.
Den norska miljöpartisten Frøya Skjold Sjusæter vill se hårdare regler.
”Debatten måste handla om hur människor som faktiskt bor på platsen upplever situationen”, säger hon.
Hon menar att kryssningsresenärer lämnar betydligt mindre pengar efter sig än andra besökare samtidigt som utsläppen ökar.
”Vi vet att vi måste minska utsläppen i alla sektorer om vi ska nå våra klimatmål. Kryssningsturismen hjälper oss inte att nå dit”, säger Sjusæter.
Livsnerven för många destinationer
Men alla håller inte med.
Terje Aunevik, lokalstyrelseordförande i Longyearbyen, påminner om att turismen är en av samhällets viktigaste näringar efter att kolgruvorna lagts ned.
Han menar att bilden är mer nyanserad än vad debatten ofta ger sken av.
”Turismen omsätter över en miljard norska kronor om året och gör det utan några statliga bidrag”, säger han.
Dessutom skapar besökarna underlag för restauranger, butiker, kulturutbud och mötesplatser som också används av lokalbefolkningen.
”Turismen bidrar till att göra samhället mer spännande. Den ger oss restauranger, butiker och ett kulturutbud som många andra små samhällen saknar”, säger Aunevik.
Ännu en stad vägrar ta emot kryssningsjättarna
Cannes gör som Venedig, Barcelona och halva Medelhavet redan gjort: sätter upp en stoppskylt stor som en filmfestivalaffisch för kryssningsjättarna. Från
Frågan som även Sverige måste ställa
Konflikten mellan turism och livskvalitet lär inte försvinna.
Även svenska destinationer som Visby, Stockholm och delar av Bohuskusten ser hur antalet kryssningsgäster ökar under sommaren. Frågan är densamma överallt: Hur många besökare tål en plats innan den riskerar att förlora det som gjorde den attraktiv från början?
Det är en balansgång mellan jobb och trivsel, mellan tillväxt och vardagsliv.
Och allt fler orter börjar inse att den balansen inte är självklar.
Nu slår turistmålen tillbaka – murar, AI och tredubbla avgifter
Världen har aldrig rest mer. 2025 passerade 1,5 miljarder internationella resenärer och prognosen pekar mot 1,8 miljarder innan decenniet är slut. Det
