Dagens PS

Maträtterna som går till jobbet

Här är maträtterna som kommer till jobbet - i fyra länder
Spagetti Carbonara på bordet – men antagligen utan väntande kolgruvearbetare. Nu är det bara svartpepparn ovanpå som minner om gruvan. (Foto: Christine Olsson/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 08 nov. 2024Publicerad: 08 nov. 2024

Sniglar får inte mycket gjort och inte är det mycket nytta med de som seglar fram på en räkmacka. Men här är maten som gör – och är – jobbet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det finns förstås en del tveksamma rätter.

Av religiösa skäl tar vi bort såväl äppelmunkar som avstår från att baka nunnor, även om det mycket väl kan vara gott ihop med ett glas klosterlikör.

”Bookmakersandwich” hittar du naturligtvis recept på – men det är ju inget riktigt yrke, eller hur?

Av samma skäl går ”Prinsesstårta” och ”Drottningsylt” bort. Och alla som röster vänster lär vara eniga om att ”Wallenbergare” går bort av samma skäl.

Leif döpte sill efter Leif

Någon, som kan sin Leif Mannerström väl, skulle möjligen kunna påpeka att han i sin receptsamling ”Sill & Strömming” har en ”Pagrotskysill”, uttalat döpt efter den forne handelsministern Leif med just det efternamnet – men vi ska väl inte förlora oss i politiska diskussioner när vi kan prata om mat?

Jägarbiff är ett gränsfall – men här är maten som gör rätt för sig.

Vad sägs om Sotare, Bondomelett, Skomakarlåda, Sjömansbiff, Överstesill och Glasmästarsill, Spagetti Carbonara och Shepherd´s Pie?

Glasmästarsill har vi från ”Glas-Kalle”, dopnamn Johan Erik Carlsson och svensk kappseglare samt glasmästare.

ANNONS

Som seglare vann han Oscar II:s jubileumspokal vid Sandhamnsregattan tre gångar runt förra sekelskiftet och var upphovsman till ”Glasmästare Karlssons prima sillinläggning”, som du förstår snabbt blev ”Glasmästarsill”.

ANNONS

Senaste nytt

Kapten gjorde Överstesill

Överstesill har vi från en annan sjöfarare, sjökaptenen och salteriägaren Gustav Andersson i Fjällbacka, som redan på 1840-talet kom på ett nytt sätt att lägga in sill och gjorde det under namnet ”Fjellbacka-ansjovis”.

Ännu på 1960-talet tillverkades sillkonserver i Fjällbacka, från 1922 på Dorthés konservfabrik och senare även på Richters som hade varumärket ”Överste Sill”, dock utan känd militär anknytning.

Ser ut som en skosula?

Skomakarlåda är en skiva stekt biff med tillbehör i form av tärnad bacon och purjolöksbitar, som läggs ovanpå.

Anknytningen till yrket är ganska lös. Köttet anses se ut som en skosula och tillbehören ovanpå som de piggar skomakaren använde – alltså skomakarlåda.

Men räddningen kommer här: skomakarlåda är Närkes landskapsrätt och den stora staden i Närke är Örebro, historiskt känd för två saker: kex och skor.

Hallå där uppe – sugen på en sjömansbiff?
Hallå där uppe – sugen på en sjömansbiff? (Foto: Torstein Bøe / NTB scanpix / TT)
ANNONS

En halv Nelson?

Sjömansbiff finns omnämnd sedan slutet av 1800-talet. En rätt som består av nötkött, potatis och lök som varvas i en gryta och kokas ihop i buljong och lite mörkt öl – möjligen smidigt att laga på en båt?

I Hagdahls kokbok från 1879 nämns den som ”Ångstekt biffstek eller Biftecks à la Nelson”.

Där finns förstås en potentiell koppling till sjön. Relativt obekräftade uppgifter förtäljer nämligen att sjömansbiff tidigare kallats Biff Nelson, efter brittiske amiralen Horatio Nelson, mest känd för segern vid Trafalgar 1805.

Hur bonnigt?

Det bonniga i bondomelett är däremot svårutrett. Möjligen kan vi ge Kökets beskrivning att den ”ska vara enkel och robust” en viss agrar förankring.

Det är i vilket fall en ovikt, öppen omelett med rökt eller rimmat fläsk, kokt tärnad potatis och lök på.  

Sotare på ett tak i Stockholm. Det som hamnar på tallriken är något annat.
Sotare på ett tak i Stockholm. Det som hamnar på tallriken är något annat. (Foto: Nora Lorek / TT)

Brända till sot

ANNONS

Sotare har vi inte från yrket utan från hur de blir. Det är små hela strömmingar, sillar eller siklöjor som steks stenhårt i torr panna och därför blir – just det, sotiga.

Ursprungligen gjordes sotare på urvattnad saltströmming och stektes direkt på järnspisen eller över öppen eld.

Från den sotigheten är steget kort till Spagetti Carbonara, “Kolarhustruns spagetti”.

En liknande rätt är dokumenterad redan 1839 och namnet ”carbonara” kommer från italienska ”carbonaro” som betyder ”kolbrännare”.

Namnet står därför för den rätt kolarhustrun anses ha gjort till mannen som kom hem från kolgruvan.

Svartpepparn på Carbonaran? Den symboliserar kolet gruvarbetaren skakade av sig när han skulle sätta sig och äta sin välförtjänta middag.

De kungliga fåren, här på grönbete på Djurgården. Så långt ifrån en paj man kan komma.
De kungliga fåren, här på grönbete på Djurgården. Så långt ifrån en paj man kan komma. (Foto: Björn Larsson Ask/TT)

Maggie stängde

I Storbritannien utrotade Margaret Thatcher de kolgruvor som fortfarande fanns när hon kom till makten – och sista rätten har en koppling både till att vara utrotningshotad och till Storbritannien.

ANNONS

Sista rätten ut är nämligen en utrotningshotad sådan. I vart fall en utrotningshotad namngivare.

”Shepherd´s Pie” är ”Fåraherdens paj” och det yrket är det inga köer till Arbetsförmedlingen för att söka vidareutbildning i.

Pajen härstammar i vilket fall från Irland och norra England, tid början av 1800-talet och som rätt ett enkelt sätt att packa om resterna efter söndagssteken.

Malet eller tärnat kött under ett ganska tjockt lager av potatismos var ett sätt att undvika matsvinn, långt innan man visste att något sådant fanns.

Läs mer:

Fredagsmys – ett fiasko från dag ett. Dagens PS

Galenskaparna borde ha bett om en kines. Dagens PS

Så “förstör” svenskar klassiska maträtter. News55

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Fabege: "Fastighetsmarknaden ansträngd men inte i kris"

Fabege. Stockholms kommersiella fastighetsmarknad står inför stora utmaningar med ökande vakansgrader och höga byggkostnader. För fastighetsägare med ”örat mot rälsen” finns dock goda möjligheter kommande år. Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege (börskurs Fabage), målar upp en komplex bild av Stockholms fastighetsmarknad när han gästar Dagens PS studio. Fabege nyttjar sin storlek ”Fastighetsmarknaden är ansträngd men […]