Så "lurade" norrmännen i sushiexperterna i Japan

I dag är lax världens mest populära sushiingrediens. På 1980-talet var det otänkbart i Japan. (Foto: Pressbild)
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 20 juni 2025Publicerad: 20 juni 2025

Det började som ett galet försök: att övertyga mest konservativa sushikockar i Japan om att rå lax från Norge hör hemma på risbitar. Fyrtio år senare är lax världens mest populära sushiingrediens. Här är historien om hur några envisa norrmän – med hjälp av unga japanska hemmafruar, doftfri odlad fisk och ett mycket långsamt leende – “lurade” sushins hemland.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Laxens färg, konsistens och form kritiserades – men smaken vann till slut. (Foto: Pressbild)

“Vi japaner äter inte lax rå”

Det var 1985 som den norske fiskeriministern Thor Listau landade i Tokyo med ett uppdrag: få Japan att börja importera norsk lax. Motståndet var massivt.

“De tyckte att färgen var fel, lukten var fel, konsistensen var fel och till och med att laxens huvudform var fel”, säger Bjørn Eirik Olsen, arkitekten bakom Projekt Japan till Perfect Weekend.

Och framför allt: lax åt man inte rå.

“Japanerna sa ofta: ‘vi japaner äter inte lax rå’. Men unga kvinnor och ungdomar vi serverade lax till tyckte den smakade utmärkt. Då förstod vi: problemet satt inte i fisken – det satt i huvudet.”

Olsen minns också att det kunde gå år mellan varje gång en japansk kock ens vågade smaka.

“Nästan varje gång jag frågade hur de gillade laxen de just serverat svarade de: ‘Åh, men jag äter ju inte lax rå.'”

Läs även: Kycklingbröst: Superhjälten i din matlåda

ANNONS
Hemligheten? Odlad lax utan parasiter, färsk distribution och lite kulturell list. (Foto: Canva)
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

För många IT-projekt misslyckas – här är misstagen du måste undvika

22 maj 2025

Det stora genombrottet

Vändningen kom när norrmännen bytte strategi. I stället för att gå via de konservativa sushimästarna riktade de in sig på unga hemkockar, skolor och stormarknader. De bjöd på provsmakningar, skapade recept och byggde ett nytt konsumentbeteende – underifrån.

“Vi såg att unga japanska kvinnor älskade laxen, särskilt om de fick servera den hemma till sin familj. När efterfrågan ökade på konsumentsidan tvingades till slut även de mest traditionella sushikockarna att acceptera verkligheten.”

Det som länge varit otänkbart blev plötsligt en självklarhet.

Provsmakningar i japanska varuhus blev nyckeln till genombrottet.

Från hånskratt till världserövring

I början ryckte kollegorna i Norge mest på axlarna.

“Idén var fullständigt främmande för dem. Men eftersom Japan då var ett obetydligt laxland lät de oss hållas med vår lilla nischsatsning.”

ANNONS

Tio år senare hade exporten till Japan ökat från 385 ton till nästan 20 000 ton. När sushitrenden exploderade i USA och Europa blev norsk lax standard – både för nybörjare och proffs.

“Jag tänker bara: jaha, du har alltså blivit mer berömd i Japan än Munch, Ibsen och norrskenet.”

Projekt Japan förändrade världens sushimenyer – med hjälp av odlad lax från Norge.

Krock mellan visioner och förankring

En annan utmaning var skillnaden i affärskultur. Norge älskar visioner. Japan älskar konsensus.

“I Norge – och i väst generellt – går vi gärna ut med planer innan något är helt klart. I Japan måste alla inblandade vara eniga innan något får sägas högt.”

När löften inte hölls blev konsekvenserna omedelbara.

“Om man inte gör som man lovat i Japan, så förlorar man ansiktet. Då kan man lika gärna resa hem.”

Aikidolärare, föreläsare och sushistrateg – Bjørn Eirik Olsen till höger har många roller.
ANNONS

Sushi varje vecka – med sjöborre och svärdkonst

I dag bor Bjørn Eirik Olsen i Oslo. Han tränar aikido, undervisar i japansk svärdkonst – och serverar sushi hemma nästan varje vecka.

“Jag klipper nori i småbitar, serverar ris, lax, omelett och grönsaker så gästerna får bygga sin egen munsbit. Norin är spröd, fisken kall, riset ljummet – det är den bästa sushin jag vet.”

Favoriten?

“Uni gunkan maki – sushi med rå sjöborre. Men jag älskar också toro, hälleflundra, kallvattensräkor och olika skaldjur.”

Projekt Japan var kanske världens mest långsamma, lyckade marknadskampanj tycker Björn Eirik Olsen.

Perfect Weekend Guide: Bjørn Eirik Olsen, arkitekten bakom Projekt Japan

Rangordna tre saker som ger dig en perfekt helg:
En tur på Harley Davidson, en aikidoträning i dojon och ett måltid med rå sjömat, gärna med ett glas champagne.

Namn: Bjørn Eirik Olsen
Titel: Rådgivare, föreläsare och aikidolärare – och lite pensionär
Familj: Ny partner, tre barn och tre barnbarn
Bor: Frogner, Oslo
Så tränar jag: Aikido och japansk svärdkonst
Senaste resa: Två resor till Japan – aikido i maj, sushijubileum i juni
Nästa resa: London
Min drömresa: En lång färd över Stilla havet via Okinawa, Hawaii, Tahiti och Nya Zeeland
Här shoppar jag alldeles för mycket: Ingenstans
Favoritfiskrestaurang i Norden: Sabi Omakase och Fjord i Oslo, Enhjørningen i Bergen
Detta vet vi inte om dig: Jag jobbade som fiskare i Barents hav och körde Europa runt på motorcykel tre somrar i rad från 18 års ålder

ANNONS

Den oväntade regeln vid middag som förlänger livet

Perfect Weekend vet vad du ska göra tre timmar innan du går och lägger dig – och nej, det handlar inte om hudvård eller meditation. Det handlar om middag.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS