En villa med utsikt över Oslo, ett sommarparadis vid havet och en fjällstuga som en gång tillhörde svenska prinsar. Efter kung Haralds död ska den norska kungafamiljens privata tillgångar fördelas. Bara tre av fastigheterna värderas till omkring 415 miljoner svenska kronor.
Kungliga lyxarvet: Tre egendomar värda 415 miljoner kronor
På Voksenkollen, högt ovanför Oslo, ligger Kongsseteren med sina mörka timmerväggar, snidade detaljer och utsikt över huvudstaden. Villan byggdes som en gåva från det norska folket till landets första kungapar efter unionsupplösningen. I mer än hundra år har den varit en privat tillflyktsort för den norska kungafamiljen, som framför allt har använt huset under vinterhalvåret.
När kung Harald V avled den 28 augusti 2026 gick tronen vidare till sonen Haakon VIII. Familjens privata tillgångar ska däremot hanteras genom ett arvskifte, där flera av Norges mest särpräglade fastigheter ingår.
Det handlar om egendomar som sällan byter ägare och där historien är en del av värdet. Lite som det svenska slottet Kulla Gunnarstorps slott utanför Helsingborg, som ärvdes av en 18-åring och som lades ut till försöljning för uppemot en halv miljard kronor. Det norska kungliga arvet denna artikel handlar om rymmer dock tre fastigheter, med en sammanlagd värdering på nästan samma nivå.
Kungliga fastigheter värda hundratals miljoner
Den norska lyxmäklaren Terje Tinholt har på uppdrag av affärstidningen E24 uppskattat marknadsvärdet på Kongsseteren, sommarstället Mågerø och fjällstugan Prinsehytta.
Bedömningen landar på 390 miljoner norska kronor, motsvarande omkring 415 miljoner svenska kronor. Värderingen bygger på vad fastigheterna skulle kunna säljas för, men Tinholt understryker att jämförelseobjekten är få och att bedömningen därför är osäker.
| Egendom | Värde i norska kronor | Cirka värde i svenska kronor |
|---|---|---|
| Kongsseteren, Oslo | 200 miljoner | 213 miljoner |
| Mågerø, Tjøme | 120 miljoner | 128 miljoner |
| Prinsehytta, Jotunheimen | 70 miljoner | 75 miljoner |
| Totalt | 390 miljoner | 415 miljoner |
Källa: E24, värderingar av Terje Tinholt. Svenska belopp är avrundade och beräknade med en ungefärlig kurs på 1,065 SEK per NOK. Summan kan avvika något på grund av avrundning.
Kongsseteren: En kunglig villa med utsikt över Oslo
Med ett uppskattat värde på 200 miljoner norska kronor är Kongsseteren den dyraste av de tre egendomarna. Fastigheten omfattar omkring 70 000 kvadratmeter på Voksenkollen, där skog och skidspår tar vid ovanför stadens villakvarter.
Historien börjar 1905, året då Norge lämnade unionen med Sverige. När den danske prinsen Carl blev kung Haakon VII ville norrmännen ge honom och drottning Maud en kröningsgåva. Pengar samlades in och en arkitekttävling utlystes, med 69 inlämnade förslag.
Arkitekten Kristian Hjalmar Biong vann med en nationalromantisk villa i timmer och skiffer. Byggnaden stod färdig 1910 och fick en utformning som tydligt knöt an till norsk byggnadstradition, med snidade trädetaljer och omsorgsfullt utformade interiörer. Kongsseteren har därefter använts av flera generationer kungligheter. Till skillnad från det officiella slottet i Oslo har villan varit en del av familjens privata liv, med jular, vintervistelser och lediga dagar i närheten av Holmenkollen.
Den kungliga anknytningen är också en del av mäklarens värdering. Kombinationen av läget, tomtstorleken och husets historia skulle vara svår att hitta någon annanstans i Oslo.
Enligt norska medier har Kongsseteren redan registrerats på en ny ägare, men hovet har inte offentliggjort vem som tagit över.
Mågerø: Sommarstället där arkitekturen följer havet
På Tjøme, söder om Tønsberg, valde kung Harald och drottning Sonja en helt annan arkitektonisk väg när de skulle skapa sitt privata sommarställe. Mågerø byggdes i början av 1990-talet, med stora glaspartier, grov natursten och träfasader som följer det kuperade kustlandskapet.
Intresset för uppdraget var stort. Enligt det norska kungahuset anmälde 60 arkitekter sitt intresse, varav tre fick delta i den slutliga tävlingen. Lund Hagem Arkitekter vann med ett förslag där byggnaderna placerades varsamt i terrängen och utsikten mot havet fick styra utformningen.
Sommarstället togs i bruk 1993 och ersatte kungaparets tidigare bostad Berget, som låg i samma område. Egendomen omfattar omkring 88 000 kvadratmeter och värderas till 120 miljoner norska kronor, motsvarande cirka 128 miljoner svenska kronor.
Mågerø har inte samma långa kungliga ägartradition som Kongsseteren. Det gör fastigheten särskilt intressant i arvskiftet, eftersom det inte finns någon lika tydlig sedvänja att den ska följa den regerande monarken.
Kungafamiljen har tidigare visat att privata sommarställen kan få en annan framtid än de officiella residensen. Prinsessan Märtha Louise fick 2001 fastigheten Bloksberg på Hankø som förskott på arv. År 2020 såldes den för 26 miljoner norska kronor.
Prinsehytta: Den svenska gåvan som blev norsk kunglig tradition
Långt från Oslofjorden, i Sikkilsdalen vid Jotunheimen, ligger Prinsehytta. Här har kungafamiljen tillbringat påskar och höstveckor med skidåkning, jakt och friluftsliv. Anläggningen består av flera timmerbyggnader kring två gårdsplaner, med tak av skiffer eller torv och fjällandskapet alldeles utanför.
Fastigheten har en svensk historia som går tillbaka till tiden före unionsupplösningen.
År 1902 stod den ursprungliga stugan färdig som en gåva till de svenska prinsarna Gustaf Adolf, Wilhelm och Erik. Den hade finansierats genom en insamling och ritats av slottsförvaltaren Hjalmar Welhaven, med tanken att stärka banden mellan den svensk-norska kungafamiljen och Norge.
Efter unionsupplösningen 1905 användes stugan inte längre av de svenska prinsarna. Men när den norske kronprinsen Olav blev myndig 1924 överlät Sveriges kronprins Gustaf Adolf egendomen till honom.
Sedan dess har Prinsehytta byggts ut och använts av flera generationer norska kungligheter. Det norska kungahusets historik visar bland annat hur anläggningen vuxit från en timmerstuga med åtta rum till flera husgrupper anpassade efter fjällterrängen.
Fastigheten omfattar omkring 26 000 kvadratmeter och har värderats till 70 miljoner norska kronor, eller cirka 75 miljoner svenska kronor. Även Prinsehytta uppges ha fått en ny registrerad ägare efter kung Haralds död, utan att mottagaren har offentliggjorts.
Juveler, kungliga klockor och en dold förmögenhet
Fastigheterna är bara en del av det privata kungliga arvet. Familjen har även smycken, juveler och värdeföremål som har förts vidare genom generationerna, däribland föremål som traditionellt har disponerats av den regerande monarken.
Historikern och kungahusexperten Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen berättar för E24 att sådana föremål kan få ett betydande värde på grund av sin historia. Det handlar inte om de norska riksregalierna, som tillhör staten, utan om privata smycken och andra föremål som använts inom familjen.
Till de mer personliga tillgångarna hör också kung Haralds klockor. Han bar under många år en Rolex GMT-Master från 1960-talet, en modell som är eftertraktad bland samlare. Vad just hans exemplar skulle kunna säljas för är inte känt.
Familjens finansiella tillgångar är ännu svårare att få grepp om. År 2019 uppgav hovet för norska Dagens Næringsliv att den privata förmögenheten uppgick till omkring 100 miljoner norska kronor, placerade bland annat i fonder och obligationer i Norge och utomlands.
Någon aktuell offentlig redovisning finns inte. Monarken och dennes make eller maka är dessutom undantagna från norsk inkomst- och förmögenhetsskatt, vilket begränsar möjligheterna till insyn.
Ännu en kunglig fastighet värderas till 800 miljoner
Utöver de tre fastigheterna finns ytterligare en privat kunglig egendom med en anmärkningsvärd prislapp: Skaugum i Asker, där Haakon och Mette-Marit har bott under många år.
Tinholt uppskattar värdet till hela 800 miljoner norska kronor. Fastigheten omfattar omkring 1 215 mål, motsvarande 1,2 miljoner kvadratmeter, och skulle enligt hans bedömning kunna bli Norges dyraste bostad om den någon gång såldes.
Skaugum ingår i kungafamiljens privata fastighetsbestånd, men ska inte räknas in i de 390 miljoner norska kronor som de tre andra egendomarna värderats till. Någon offentlig uppgift om att Skaugum ingår i det aktuella arvskiftet finns inte.
Det norska slottet i Oslo och Bygdøy kungsgård har en annan ställning. De tillhör staten och följer monarkin, inte familjens privata arv.
Vem får de kungliga miljonerna?
Kung Haakon VIII har redan övertagit tronen, men den privata arvsfördelningen är ännu inte offentlig. Enligt Schulsrud-Hansen talar familjetraditionen för att Kongsseteren och Prinsehytta följer den regerande monarken, precis som de gjorde under Haakon VII, Olav V och Harald V.
Mågerøs framtid är mindre självklar. Enkedrottning Sonjas ställning i arvskiftet spelar också roll, och om hon väljer att sitta kvar i oskiftat bo kan en större fördelning av tillgångarna skjutas upp.
Vid det förra stora kungliga arvskiftet, efter Olav V:s död 1991, uppgav hovet att han efterlämnade mellan 110 och 130 miljoner norska kronor. Arvet fördelades mellan Harald och hans systrar Astrid och Ragnhild, men detaljerna offentliggjordes aldrig.
Inte heller den här gången har hovet velat lämna någon fullständig redovisning av den privata förmögenheten. Enligt Schulsrud-Hansen kan handlingar i kungafamiljens privatarkiv dessutom omfattas av sekretess i upp till 100 år.
Läs mer: Kungens okända slott – Dagens PS
ANNONS
