Tro det eller ej, det är faktiskt SJ vi har att tacka för att vi har gemensam tid i Sverige. Hur bisarrt det än låter, när SJ idag håller tiden sämre än någonsin.
Tack SJ - du gav oss gemensam tid
Anders Værnéus
Uppdaterad: 23 apr. 2023Publicerad: 23 apr. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det var solen som bestämde tiden. När den stod som högst i söder, så definierade vi människor att det var mitt på dagen.
Och eftersom vi fram till den industriella revolutionen drog igång på allvar, inte rörde oss så långt på en dag, så funkade systemet utmärkt.
Vi höll oss i samma tidszon
Men så började industrin att växa. Motorn, som fick den revolutionen att få fart, var ångmaskinen.
Engelsmannen Thomas Newcomens geniala maskin, som med ånga skapade kraft åt en maskin som kunde jobba dag och natt, utan att bli trött eller kräva något annat än ved eller kol för att hålla igång.
Thomas Newcomen, engelsmannen som första att ånga kunde ombildas till kraft. Och med det som utgångspunkt, skapade världens första ångmaskin. (Foto: Arkiv)
Till en början var Newcomens maskiner stationära. De drev sågverk, pumpar eller andra anläggningar som var beroende av en ständig tillgång på kraft för att hållas igång.
ANNONS
Senaste nytt
Med ånga som drivkälla
ANNONS
Men snart började tekniskt skolade att experimentera med att sätta ångmaskinen på ett fordon och genom att omvandla ångkraften till rörelse, få ekipaget att röra sig framåt.
Första gången ånga användes för att skapa framdrivning på räls var i syd-Wales 1804 och efter en hel del utveckling och justeringar, sågs det första användbara ångloket susa fram på världens första järnväg för längre distanser.
Tåget blev på mode
Att resa med tåg blev nu framtiden. Med ångan som hjälp kunde allt längre sträckor resas på allt kortare tid.
Städer bands samman, folk började se andra delar av landet än tidigare. Och världen krympte snabbt.
Men så var det detta med tiden. När människan inte hade rört sig över så stora områden, fungerade den gamla sol-tiden.
Men nu, när man kunde resa över ett helt land på bara en dag, så funkade det liksom inte längre med lokal soltid.
Ett ångdrivet tåg rullar in över sammanbindningsbanan i Stockholm omkring 1890. Men vad var egentligen klockan då tåget anlände till Stockholms Central? (Foto: Stockholmskällan)
ANNONS
När en resa mellan Göteborg och Stockholm tidigare hade tagit kanske 10 dagar, spelade 20 minuters differens i soltiden ingen större roll.
Men när den första stambanan mellan städerna öppnade i november 1862, och samma resa gjordes på 14 timmar, då blev tiden så att säga ur led…
Vilken tid ska vi ha?
Det tillsattes en kommission med uppdrag att definiera en tid som tågen och resenärerna kunde hålla sig till utefter hela sträckan och slippa att ideligen ställa om klockan utefter resan.
Beslutet blev att enligt brittisk modell, införa en järnvägstid.
Det var inte bara Sverige som fick bekymmer med tiden när tågen stökade till det. Här en locka på The Exchange i Bristol, som har två minutvisare – en för London-tid (GMT) och en för Bristol-tid (GMT +11 minuter). (Foto: WikiComons)
Lokal tid och järnvägstid…
Som bas valdes Göteborgstiden, som gällde så länge man var ombord på tåget. För att parera detta med lokal tid och järnvägstid, fick alla stationsur två uppsättningar visare som visade lokal tid och järnvägstid.
ANNONS
En lösning på problemet med fortfarande en smula opraktiskt.
Örebro blev måttstock
Men att ha olika tider beroende på vad man skulle förhålla sig till – det var självklart inget som höll över tid (!).
Den första januari 1879 var det nog och en gemensam, så kallad borgerlig lagstadgad, tid i hela Sverige infördes – oavsett var man var och oavsett vad man skulle göra.
Valet föll på att göra tiden i Örebro till hela Sveriges tid. Och faktum är att Sverige var först i världen med att införa en lagstadgad gemensam tid.
Något som vi sedan dess har hållit. Ja, med undantag från SJ då…
Läs också:
Tågen mer försenade än någonsin
ANNONS
Järnvägens historia i Sverige i korthet
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
