En katastrofal störtflod i Nepal har åter riktat blickarna mot Himalaya. För guiderna som arbetar på världens högsta berg är förändringen redan tydlig: snön försvinner, glaciärerna krymper och klassiska leder blir allt mer svårbedömda.
Himalaya smälter – nu förändras världens mest berömda berg
En flod av is, lera och sten
På onsdagsmorgonen kollapsade delar av en glaciär och bergssidan under den på Langtang Lirungs norra sida, nära gränsen mellan Nepal och Tibet.
Raset utlöste en massiv flod av vatten, is, lera och stenmassor som fortsatte omkring tio mil genom landskapet. Några dagar senare uppgav Nepals katastrofmyndighet att minst 579 människor hade dödats. Många saknades fortfarande, enligt NY Times.
Den exakta mekanismen bakom kollapsen är inte helt fastställd. Men satellitbilder och senare analyser visar att en del av glaciären och berggrunden under den bröts loss och störtade ned i dalen. Det var alltså inte bara en vanlig översvämning – utan en våldsam kedja av ras, is, sten och vatten.
Forskare är försiktiga med att slå fast att klimatförändringarna ensamma orsakade just denna katastrof. Däremot är riktningen tydlig: varmare temperaturer, smältande glaciärer, mer smältvatten och förändrade frys- och töcykler kan göra de branta Himalayasluttningarna mindre stabila.
Nepal höjer priset på Everest – bjuder på 97 andra berg
Mount Everest blir ännu mer av en lyxklubb för bergsentusiaster när Nepal höjer priset till nästan 100 000 kronor. Samtidigt öppnar regeringen 97 andra
“Hela Himalaya smälter”
Glaciologen Arbindra Khadka vid Tribhuvan University i Kathmandu uppskattar att Himalayas glaciärer i genomsnitt förlorar omkring en meter is per år.
”Det är inte bara Everest som har problem. Hela Himalaya smälter”, säger han.
För dem som tjänar sitt levebröd på bergen är det här inte längre något som märks först i en rapport eller på en klimatkonferens.
Det syns i terrängen.
Guider berättar om mörkare bergssidor där snö och is tidigare låg kvar. Om stigar som blir svårare att läsa. Om fler stenras, lösare underlag och glaciärformationer som plötsligt kan rasa.
Den amerikanske bergsbestigaren Dave Watson har nått toppen av Mount Everest sju gånger sedan 2004. Han säger att farorna inte är nya – men att de verkar komma allt oftare.
”Riskerna har alltid funnits där. Skillnaden är mängden”, säger han.
31 gånger till världens tak – möt Sherpan som aldrig slutar klättra
Det är svårt att föreställa sig att någon skulle klara att bestiga Mount Everest mer än en gång. Men för Kami Rita som är Sherpa är det snarare en årlig
Everest är inte samma berg längre
Det tydligaste exemplet finns på Everest nepalesiska sida: Khumbu Icefall.
Det ökända isfallet är en av de farligaste passagerna på vägen mot toppen och något nästan alla Everestklättrare måste ta sig igenom. Här har glaciären länge varit ett kaos av sprickor, seracer och flyttande isblock.
När den nepalesiske expeditionsledaren Mingma Gyalje Sherpa passerade området första gången 2004 behövde klättrarna använda aluminiumstegar på många ställen för att komma över sprickorna.
I år behövdes, enligt honom, stegar på bara två platser.
Det låter kanske som en förbättring. Men det är inte nödvändigtvis tryggare.
När isen drar sig tillbaka uppstår nya problem: blottad berggrund, lösa stenar, branta sluttningar och hängande ismassa ovanför leden. Berget förändras – och riskerna förändras med det.
Det gäller inte bara för äventyrare som betalar stora summor för att stå på världens högsta topp. Det påverkar också vanliga vandrare som kommer till Nepal för att gå mellan tehus, se Annapurna i soluppgången eller få sin första glimt av Everest från en stig i Khumbu.
Bergsturismen håller Nepal uppe
Turismen är en nyckelnäring i Nepal. Under 2023 stod den för 6,1 procent av landets ekonomi och stödde omkring 1,2 miljoner arbetstillfällen – ungefär 15 procent av den totala sysselsättningen.
Under 2025 besökte drygt 1,16 miljoner internationella turister Nepal. Av dem uppgav 165 056 trekking och bergsbestigning som det främsta skälet till resan.
Bakom varje vandrare och klättrare finns en lång kedja av människor: guider, bärare, tehusägare, hotellpersonal, chaufförer, restauranger, flygbolag och helikopterföretag.
Det handlar alltså inte bara om en spektakulär naturupplevelse för internationella gäster. För många byar i Himalaya är bergen själva affärsmodellen.
Högst upp i näringskedjan finns förstås Everest.
Under vårsäsongen fick närmare 500 utländska klättrare tillstånd att försöka nå toppen. Ett tillstånd på den nepalesiska sidan kostar numera 15 000 dollar under vårsäsongen – ungefär 160 000 kronor, beroende på växelkurs.
För erfarna nepalesiska höghöjdsguider kan inkomsten under en säsong vara mycket hög jämfört med en vanlig nepalesisk lön. Enligt Mingma Gyalje Sherpa kan den i vissa fall vara omkring tio gånger högre.
Drönare ska rädda liv
Samtidigt försöker branschen göra bergen säkrare.
Yngre guider använder mer avancerade väderprognoser, GPS, lavinsändare, lättare utrustning och drönare för att planera sina expeditioner. Drönarna kan bli särskilt viktiga i Khumbu Icefall, där varje passage innebär en risk.
Historiskt har nepalesiska höghöjdsarbetare behövt gå betydligt fler vändor genom isfallet än de utländska kunderna. De har burit upp syrgas, mat, tält och utrustning till högre läger.
Den 18 april 2014 dödades 16 nepalesiska klättrare när ett stort isras slog ned i Khumbu Icefall.
Nu används drönare för att transportera last över delar av de farligaste partierna. Vissa modeller kan bära omkring 40 kilo.
Tanken är enkel: om färre människor behöver gå genom isfallet, behöver färre människor riskera livet.
Himalaya kommer knappast att bli tomt. Höstens trekkingsäsong väntar, hotellen öppnar, tehusen förbereder sig och guiderna är redo.
Men det är andra berg som väntar besökarna än för 20 år sedan.
Och kanske är det just det som är den största förändringen: Himalaya är fortfarande lika storslaget. Men det är inte längre lika förutsägbart.
Dramat över på Mount Everest – alla räddade
Efter flera dygn av dramatik och extremväder på världens högsta berg kommer nu beskedet: alla klättrare på Mount Everest har räddats. Räddningsarbetet har
