En nioårig prins fick ett barockslott med nästan 900 hektar mark. Sveriges kung ärvde sitt privata sommarslott redan som fyraåring, medan ett norskt kungligt residens i dag värderas till omkring 800 miljoner norska kronor. Bakom Nordens slottsfasader döljer sig familjeuppgörelser, oväntade gåvor och fastighetsaffärer i en alldeles egen klass.
Ett slott vid nio års ålder – bakom Nordens kungliga lyxarv
Att ärva ett slott låter som slutet på en saga. I verkligheten kan det vara början på ett livslångt ansvar för tak, fasader, parker och marker som har tillhört samma familj i generationer. Några av Nordens mest påkostade kungliga egendomar har förts vidare till barn som knappt hunnit börja skolan, medan andra har överlåtits för att hålla kostnaderna för förvaltningen under kontroll.
I Sverige är skillnaden mellan att äga och att disponera ett slott särskilt tydlig. Carl XVI Gustaf äger Solliden privat, men Stenhammars slott i Sörmland arrenderar han genom ett särskilt upplägg som har sina rötter i ett testamente från början av 1900-talet.
Det är just de privata överlåtelserna som rymmer de mest ovanliga historierna. Här är fem kungliga egendomar i Sverige, Danmark och Norge där arv, gåvor och stora pengar har spelat huvudroller.
1. Schackenborg: Nioåringen som fick ett barockslott
I den lilla danska byn Møgeltønder, nära gränsen mot Tyskland, ligger Schackenborg bakom en lång allé. Det trelängade barockslottet har anor från 1600-talet och var under mer än 300 år hem för den adliga släkten Schack. Till egendomen hörde omfattande jordbruksmarker, och förvaltningen av godset var lika viktig som livet innanför slottsväggarna.
År 1978 tog historien en oväntad vändning. Det barnlösa greveparet Hans Schack och Karin Grete Olsen överlät egendomen till prins Joachim, drottning Margrethes yngste son. Han var bara nio år gammal när han blev slottets nya ägare.
Efter utbildning inom lantbruk flyttade Joachim in 1993 och tog över driften. När han två år senare gifte sig med Alexandra Manley samlade danskarna in omkring 13 miljoner kronor till restaureringen av Schackenborg, som vid det laget hade ett betydande underhållsbehov.
Prinsens tid som slottsherre varade fram till 2014. Då tog den nybildade Schackenborg Fonden över slottet och jordbruket. Bakom fonden stod bland andra Ecco Holding, Ole Kirks Fond och Bitten & Mads Clausens Fond, tillsammans med Joachim själv. Grundarna satsade sammanlagt 113 miljoner danska kronor, varav prinsens bidrag motsvarade de 13 miljoner som tidigare samlats in till renoveringen.
Överlåtelsen gjorde det möjligt att bevara slottet och samtidigt öppna delar av anläggningen för konserter, visningar och andra arrangemang. Joachim och hans familj behöll en privat anknytning till egendomen, men ansvaret för den kostsamma förvaltningen flyttades till fonden.
2. Solliden: Kungen ärvde sitt italienska sommarslott som fyraåring
På Öland, strax söder om Borgholm, ligger Solliden med sina vita fasader, terrasser och trädgårdar. Slottet uppfördes 1906 åt den dåvarande kronprinsessan Victoria, som hade hälsoproblem och uppskattade öns torra klimat. Arkitekten Torben Grut hämtade inspiration från italienska villor, framför allt Axel Munthes San Michele på Capri.
Victoria ville skapa en sommarbostad med medelhavskänsla, men i en öländsk omgivning. Resultatet blev ett slott som skiljer sig från Sveriges mer traditionella kungliga residens, med ljusa fasader och en park där formklippta häckar, skulpturer och blomsterplanteringar bildar en egen värld.
Efter Victorias död 1930 tog Gustaf V över Solliden. Han lät öppna delar av parken för allmänheten och testamenterade senare egendomen till sitt barnbarnsbarn, arvprins Carl Gustaf.
När Gustaf V dog 1950 var den blivande kungen bara fyra år gammal. Trots sin unga ålder blev han privat ägare till ett av landets mest välkända kungliga sommarslott, mer än två decennier innan han själv besteg tronen.
Solliden har förblivit i kungens ägo och används fortfarande av familjen under somrarna. Parken är öppen för besökare under delar av året, medan själva slottet är privat.
3. Skaugum: Bröllopsgåvan som kan vara värd 800 miljoner
Skaugum i Asker, sydväst om Oslo, har varit bostad åt flera generationer norska kronprinspar. Den stora egendomen köptes 1929 av kung Haakon VII för 120 000 norska kronor, i samband med att sonen Olav gifte sig med den svenska prinsessan Märtha.
Året därpå drabbades Skaugum av en brand som förstörde den gamla huvudbyggnaden. Arkitekten Arnstein Arneberg fick uppdraget att rita ett nytt residens, som stod färdigt 1932. Här växte kung Harald upp tillsammans med sina systrar Ragnhild och Astrid.
Under andra världskriget tvingades familjen lämna Norge och den tyska ockupationsmakten tog över egendomen. Rikskommissarien Josef Terboven och SS-chefen Wilhelm Redieß använde Skaugum som bostad. Efter kriget återvände kungafamiljen till sitt hem.
År 1968 fick fastigheten återigen rollen som bröllopsgåva, när kung Olav överlät Skaugum till Harald och Sonja. Där bodde de fram till 2001, och två år senare flyttade Haakon och Mette-Marit in efter en omfattande renovering.
Skaugum är privat kunglig egendom, även om delar av anläggningen används för representation. Fastigheten omfattar omkring 1,2 miljoner kvadratmeter mark och hör till de mest omfattande privata kungliga egendomarna i Norden.
I samband med granskningen av kung Haralds privata tillgångar 2026 uppskattade den norska lyxmäklaren Terje Tinholt värdet på Skaugum till omkring 800 miljoner norska kronor. Det är en mäklarbedömning, inte ett dokumenterat försäljningspris, och Skaugum har inte uppgetts ingå i det aktuella arvskiftet.
Läs även: Kungliga lyxarvet: Tre egendomar värda 415 miljoner kronor. Dagens PS
4. Marselisborg: Folkets gåva med egen skulpturpark
Marselisborg i Aarhus ser ut som ett klassiskt danskt sommarslott, med ljusa fasader, symmetriska byggnadskroppar och en park som sträcker sig över omkring 13 hektar. Slottet byggdes mellan 1899 och 1902 efter ritningar av arkitekten Hack Kampmann. Bakgrunden var en insamling bland invånarna på Jylland, som ville ge prins Christian och prinsessan Alexandrine en bröllopsgåva. Aarhus stad bidrog med mark, och den nya byggnaden blev parets sommarresidens.
Under årtiondena som följde användes Marselisborg av flera generationer danska kungligheter. År 1967 ställde kung Frederik IX slottet till förfogande för sin dotter Margrethe och hennes make, prins Henrik, i samband med deras bröllop. Paret använde delar av sina bröllopsgåvor till att modernisera residenset och utvecklade med tiden också parken till en omfattande skulpturmiljö. Bland verken finns skulpturer av bland andra Robert Jacobsen och Piet Hein, liksom arbeten av prins Henrik själv.
Slottsparken är anlagd i engelsk stil med stora gräsytor, små sjöar, rosenträdgård och konstverk utspridda mellan träden. Den är öppen för allmänheten när kungafamiljen inte vistas på slottet, medan själva byggnaden är stängd för besökare.
Marselisborg är inte ett privat arv i vanlig mening, utan det danska kungahuset beskriver överlåtelsen 1967 som att Margrethe och Henrik fick dispositionsrätten till residenset.
5. Kongsseteren: Folkets gåva blev ett kungligt mångmiljonarv
Kongsseteren ligger högt ovanför Oslo, på Voksenkollen, med utsikt över staden och fjorden. Den nationalromantiska timmervillan uppfördes efter unionsupplösningen 1905, när norrmännen samlade in pengar till en kröningsgåva åt kung Haakon VII och drottning Maud.
Arkitekten Kristian Hjalmar Biong vann tävlingen om att rita huset, där 69 förslag hade lämnats in. Villan stod färdig 1910 och fick en utformning med timmer, skiffer och rikt snidade trädetaljer, inspirerad av äldre norsk byggnadstradition.
Kongsseteren har sedan dess använts av kungafamiljen, framför allt under vinterhalvåret. Fastigheten omfattar omkring 70 000 kvadratmeter i ett av Oslos mest eftertraktade områden, där närheten till Holmenkollen och naturen har varit en del av husets attraktionskraft.
Efter kung Haralds död 2026 har Kongsseteren registrerats på en ny ägare. Hovet har inte offentliggjort vem som tagit över, men historiskt har egendomen följt den regerande monarken.
Terje Tinholt har uppskattat marknadsvärdet till 200 miljoner norska kronor, motsvarande drygt 200 miljoner svenska kronor. Fastigheten har inte sålts på den öppna marknaden, och värderingen bygger därför på mäklarens bedömning av vad en köpare skulle kunna vara beredd att betala.
Läs mer: Han fick slottet som 18-åring – nu säljs det för en halv miljard – Dagens PS
