Arona - en historisk lustjakt med många liv

Under 40 år fick hon gå som passagerarfartyg, ofta i mycket dåligt skick, men har med rätt ägare och omfattande renoveringar rest sig som fågel Fenix för att återigen bli en ikonisk exklusiv lustjakt.

Stig ombord på ARONA. Här andas exklusiv kvalitet, cigarr och givetvis punsch. En monumental renovering av sällan skådat slag har skapat en tidsresa som vi hoppas många får njuta av. Foto: Lars Olsson

Stort avtryck i Stockholms historia

Familjen Cederlund har via sin förmögenhet från punschtillverkningen satt stora avtryck i Stockholms historia. För dig som inte dricker punsch idag så var det under 1800-talet den mest sålda drycken på krogarna – och det dracks i stora mängder. Det sägs att bara på Berns i Stockholm kunde det serveras ett par tusen halvor punsch en lördagskväll.

Världssuccé för punch på flaska

Johan Cederlund startade som vin och grosshandlare. Han importerade arrak, en spritdryck baserat på ris & melass. Den blandades varm med vatten och socker och kallades då punsch.

1845 så lanserade Cederlund idén med färdigblandad punsch på flaska och servera den kall. Det blev en världssuccé. Han tjänade snabbt ihop en enorm förmögenhet. Cederlund hade ett gigantiskt lager under kungliga slottet där det största lagringsfatet innehöll hela 24 000 liter punsch.

Edward Cederlund den yngre. Beställare av den exklusiva lustjakten ARONA. Foto: Familjealbum

Hans söner Edward och Fredrik Cederlund fortsatte utveckla verksamheten och ägde både bryggerier och fastigheter. Bland de mest kända är Cederlundska Huset i Gamla Stan och det fantastiska Täcka Udden på Djurgården som idag ägs av Investor.

De byggde även slottet på Storholmen utanför Lidingö som tyvärr idag har förfallit. Vi kommer återkomma i senare artiklar om släktens Cederlunds alla lustjakter och fastigheter.

Efter Johan Cederlund tog Edward Cederlund senior över och efter honom Edward Cederlund Junior, som beställde ARONA 1904.

ARONA byggdes hos Lindbergs Warfs- och Mekaniska Werkstad, som även kallas Södra Varvet. Konstruktör var Ernst Hernberg (f 1855 d 1906) som på den tiden var en av Sveriges mest framstående båtkonstruktörer.

Han konstruerade många kända ångbåtar, bl.a. S/S Gustavsberg III, S/S Mariefred och S/S Norrtälje. Men också flera ånglustyachter bl.a. Astarte för Alfred Nobel och ångfärja till S:t Petersburg för Robert och Fredrik Nobel.

Ansvaret för linjerna och konstruktion var Ernst Hernberg som på den tiden var en av Sveriges mest framstående båtkonstruktörer. Han ritade fler lustjakter och passagerarfartyg som fortfarande är i drift. Foto: Lars Olsson

ARONA hade då fyra enkelhytter och en dubbelhytt, byssa och manskapsskans under däck och på övre däck, matsal, kommandobrygga och sköna korgstolar akterut. Självklart även ett kylrum för punschen. Hon försågs med en ångmaskin på 85 hk och väger 72 ton.

Kungligheter och kulturpersonligheter trivdes på Arona

Junfrufärden gick mot Sandhamn i full storm den 22 maj 1904. Vidare till Dalarö och sedan till Storholmen den 25 maj där hon angjorde för första gången.

ARONA användes flitigt för jaktresor till Svartlöga, Utö och trakterna kring Bullerö där hon mötte många av våra mest kända kulturpersonligheter.

På detta akterdäck har det gjorts lika mycket affärer som det viskats om dikter, tavlor och säkert ett och annat stycke i svensk litteraturhistoria. Foto: Lars Olsson

Exempelvis Anders Zorn, Albert Engström, August Strindberg och Carl Larsson. Alla har mött och beundrat ARONA under sina vistelser i Stockholms skärgård.

I ARONAS loggbok hittar vi även kungliga besök

Loggboken avslöjar många spännande historier. Från den 7 aug 1910 hittar vi bland annat:

Ett utdrag från Aronas loggbok 7 augusti 1910.

ARONA var på långresa genom Göta Kanal och besökte Köpenhamn. På uppvägen gick dom från Kalmar den 7 augusti under mycket hårt väder till Borgholm.

De förtöjde akter om Drott i Borgholms hamn. På eftermiddagen kom prins Wilhelm och prinsessan Maria ombord på ARONA. De skulle bägge följa med Arona upp till en regatta i Sandhamn.

Prins Wilhelm var son till Gustav den V och drottning Viktoria. År 1908 gifte han sig med den ryska storfurstinnan Maria Pavlovna av Ryssland och hade med henne sonen Lennart. Enligt uppgift var det Victoria som valt ut Maria Pavlovna som lämplig äktenskapspartner.

Genom giftermålet skulle den i kungliga sammanhang “nya kungafamiljen” Bernadotte förenas med ätten Romanov som styrt Ryssland i nästan 300 år. Äktenskapet blev dock olyckligt och upplöstes 1914.

ARONA på hemfärd efter jakt i Stockholms skärgård. Vi kan tänka att det blev hare på menyn. Edward Cederlund den yngre till vänster. Foto: Cederlunds familjealbum.

Finansfamiljer, adel och kungligheter umgicks en hel del med varandra och hade många beröringspunkter. Ofta under jakt och möten tillsammans med sina exklusiva lustjakter.

Från punschkung till krut- och oljekungar

Vid första världskrigets utbrott 1914 sålde Cederlund sin lustjakt till Hjalmar Nobel, som var brorson till Alfred Nobel. Hjalmar hade varit involverad i familjens oljeaffärer i Ryssland, men hade fått malaria och flyttat hem.

Familjen Nobel med Hjalmar Nobel längst upp till vänster. Foto: Bild från boken om Immanuel Nobel & Söner, Svenska snillen i Tsarens Ryssland.

Familjen Nobel var inte bara krutkungar utan på den tiden även oljekungar. Nobel hade vid denna tid en världsledande ställning med oljefyndigheterna i Baku (dåvarande Ryssland) i nuvarande Azerbadjan.

Hjalmar Nobel behöll ARONA fram till 1930 då han sålde henne vidare till nästa finansfamilj.

Idag är ARONA renoverad och återställd till originalskick med en näst intill obegränsad budget. Foto: Lars Olsson

Från krutkung till snuskung

Den nya ägaren blev snusarvingen Robert Ljunglöf som ärvt en stor förmögenhet. Snusandet startade i Sverige på 1700-talet då man blandade tobaksblad med salt och vatten för att sedan lägga det under läppen.

En av de stora i branschen blev Jacob Fredrik Ljunglöf. I början av 1900-talet var Ljunglöfs den största uppköparen av den tobak som odlades i vidsträckta arealer av Kungsholmen, Vasastaden och Södermalm.

ARONAs tredje ägare blev snusarvingen Robert Ljunglöf. Bild: Riksarkivet

Ljunglöfs var vid 1900-talets början Europas största snusproducent, när Tobaksmonopolet löste in fabriken 1915. Hans fabrik överträffades bara av en amerikansk leverantör.

Genom beslutet av 1912 års riksdag förstatligades tillverkningen och försäljningen av tobaksvaror från och med 1915. Och därefter övertogs av detta av Svenska Tobaksmonopolet.

Ljunglöfs var inte bara fabrikörer, utan blev också godsägare. Sin förmögenhet investerade de bland annat i stora fastigheter och lantegendomar utanför Stockholm, bland annat Råcksta, Vällingby, Blackeberg och Ängby.

ARONA hade hemmahamn vid Ljunglöfs sommarresidens i Blackeberg. Till det Ljunglöfska Slottet i Blackeberg inviterades gräddan av Stockholms näringsliv.

Även Kung Oskar II ingick i Ljunglöfs umgänge. Det brukade sägas att om Drottningholm var ett Versailles i miniatyr, var Blackeberg ett Drottningholm i miniatyr.

Efter goda middagar promenerade sällskapen på grusgångarna mot vattnet. För att därefter avsluta med punsch i groggtornet. Därifrån sägs utsikten varit hänförande över vattnet och bryggan där ARONA låg förtöjd.

Enligt uppgifter så gjorde ARONA under denna tid  bl.a. en tur ner till Medelhavet. Hon hade åtta man i besättningen med bland annat kapten, maskinist, hovmästare och kokerska.

Från lustjakt till passagerarfartyg

Flera av finansfamiljernas båtar hade de efterföljande ägarna inte råd att underhålla vilket gjorde att många skrotades.

Tur i oturen för ARONA köptes hon upp och byggdes om till passagerarfartyg. Så efter att ha ägts av dåtidens näringslivsprofiler gjorde hon nu en omvänd klassresa.

Från 1943 gick hon under 40 år i trafik i Karlskrona skärgård där hon uppskattades av många. Det mesta av hennes värdighet och forna glans försvann dock och stundtals var hon mycket sliten.

Den exklusiva inredningen revs ut och ersattes för att kunna ta många passagerare. Hon klassades om för att kunna ta upp till 160 passagerare.

ARONA i Karlskrona mycket dåligt skick 1962.

Ångmaskinen byttes 1957 ut mot en Deutz-Diesel på 150 hk vilken 1975 byttes ut mot den nuvarande, en Scania DSI II.

I 40 år levde den forna skönheten utan sin exklusiva värdighet. Här bredvid en torpedbåt av SPICA-klass i Karlskrona.

Från 1984 och 1988 gick hon i farvattnen utanför Hudiksvall. 1988 såldes hon åter till Stockholm. En stor renovering genomfördes igen varefter hon sattes i chartertrafik med plats för 60 passagerare.

Omfattande arbete för att återställa till original

I december 2003 köptes hon av makarna Gunnar och Kerstin Haglund. De har haft ett passionerat intresse för gamla föremål och fastigheter. De hade då redan en 20 meters ångslup, en sk amiralsslup, som de renoverade. När tillfället kom så köpte de sin drömbåt med äkta proveniens.

Hur fick du upp ögonen för ARONA?
“Vi arbetade med vår renovering av slupen och för att hitta inspiration så åkte vi flera gånger förbi Norr Mälarstrand för att titta på ARONA och se hur de löst sin renovering.”

“En kväll när vi gick runt och studerade ARONA så fick vi kontakt med ägarna som visade oss runt ombord. Och då fick vi höra att hon var till salu. Efter lite diskussioner hemma så slog vi till och köpte henne.”

Gunnar och Kerstin Haglund har lagt ner mycket tid på att återställa ARONA till det skick hon är idag. Foto: Patrik Miller

När Gunnar och Kerstin tog över ARONA och började undersöka henne på djupet så visade det sig att de tidigare renoveringarna inte riktigt höll måttet. Då påbörjade Gunnar & Kerstin en stor renovering som tillhör bland de mest omfattande i svensk veteranbåtshistoria.

Efter att ha köpt den ursprungliga modellbåten som konstruktören byggt för Edward Cederlund vid beställningen 1904 så startade arbetet för att efter originalritningarna återställa ARONA i samma skick som ny. En resa på 15 år och miljontals kronor i renoveringskostnader.

Renoveringen inspirerades delvis från den storskaliga modell som Edward Cederlund lät bygga samtidigt med Arona. Den skänktes till KSSS när han sålde Arona. Makarna Haglund lyckades köpa modellen inför renoveringen.

En renovering som saknar motstycke

Det har inte sparats på något för att få henne tillbaks i originalskick. Bland annat har det gjorts stora plåt- och skrovarbeten. Exempelvis nytt tak och helt ny inredning där Gunnar och Kerstin smakfullt lyckats återställa den exklusiva elegans som hon var född med.

Det blev ny salong, ny byssa och ny redarhytt. Allt efter originalritningar och Edward Cederlunds modell.

Renoveringar i mångmiljonklassen har Gunnar gjort för att återställa Arona till ursprungligt skick. Foto: Gunnar Haglund

Som ni ser på alla bilder är hon idag i absolut toppskick. Men det krävs ett ständigt underhåll för att behålla fartyget i det skick som hon nu har.

Hur upplever du mottagandet i de hamnar ni angör?
“Det är få saker som framkallar så många känslor. Människor som aldrig annars öppnar munnen blir helt plötsligt vältaliga och uttrycker beundran för Arona”, säger Gunnar och fortsätter “När vi i MYS ställer ut på båtmässor är det fascinerande hur många det är som kommer fram och känner fysiskt på båtarna, man ser att alla, gammal som ung, vill ha fysisk kontakt med båten.”

“Sammantaget oerhört positivt och den konstanta bekräftelsen vi hela tiden får från vår omgivning är nog en stor drivkraft för oss.”

Ni har investerat väldigt mycket tid och kapital – har det varit värt det?
“Utan tvekan JA. Jämför man med andra typer av investeringar i t.ex. konst, antikviteter eller gamla veteranbilar så är det en stor skillnad. Dels är instegströskeln till veteranbåtar betydligt lägre, till och med billigt, jämfört med konst och bilar. Dels har man en annan nyttjandegrad och kan dela upplevelsen med andra på ett helt annat sätt. Med andra ord finns det bara fördelar.“

Stor ekonomisk och känslomässig uppsida

Ser man till timing så är veteranbåtar i Sverige, i förhållande till den internationella marknaden, lågt värderade. Är man intresserad av ”historiska investeringar” med proveniens så är är det ett bra tillfälle att investera nu.

Den ekonomiska uppsidan på investeringen är stor då det helt enkelt inte inte finns fler båtar. Värderar man dessutom känslor och upplevelser tillsammans med den ekonomiska uppsidan så är det en högavkastande investering tipsar Gunnar oss om.

”Värdet av pengar uppstår ju först när man kan göra något med dom. Att bara få pengarna att växa är ganska tråkigt, att samla dom på hög skapar ju inget värde. Det är ju först när du använder pengarna för något som man är passionerat intresserad av som det händer något”, säger Gunnar Haglund som redan gett sig in i nästa stora projekt.

Ganska nyligen köpte paret Haglund även ön Stora Ekholmen utanför Vaxholm. En omtalad fastighet som det skrivits mycket om i andra media. En gång i tiden ägdes fastigheten av grosshandlarfamiljen Grumme men som under många år fått förfalla.

”Det är ett stort projekt som kommer ta tid, men vi ser fram emot att angöra ångbåtsbryggan med ARONA. Stora Ekholmen och ARONA gifter sig bra med varandra. Det är långsiktiga investeringar med hjärtat som kommer vara en stor del av vår familj” avslutar Gunnar Haglund.

Fakta om Lustjakten ARONA
Konstruktör: J.E. Hernberg
Byggnadsår: 1904
Varv/byggare: Södra varvet, Lindbergs Werkstads- och Warfs- Aktiebolag
Längd: 25,4 meter
Bredd: 4,4 meter
Skrovmaterial: Stål
Deplacement: 70 ton
Motor: Scania/250 hk DSI 11
Fart: 13 knop
Nuvarande ägare: Gunnar och Kerstin Haglund
Vid intresse för komplett ägarlängd kontakta Gunnar Hedlund på Arona Rederi.
Övrigt: Idag används ARONA dels privat dels för charter där hon kan hyras för bröllop, kundevent eller exklusiva  styrelsemöten. Du bokar ARONA på deras hemsida Arona Rederi

Nedan är fler inspirerande bilder på den färdigrenoverade lustjakten ARONA:

Den smakfullt renoverade ägarhytten. Notera det vackra ljusinsläppet från överbyggnaden, ett fantastiskt hantverk. Foto: Lars Olsson

Allt är minutiöst renoverat med högsta kvalitet. Varje detalj är genomtänkt och skapar harmoni ombord. Foto: Lars Olsson

Kommandobryggan är återställd till original. Foto Lars Olsson

En lustjakt med äkta proveniens har självklart de tidigare ägarnas porträtt. Foto: Lars Olsson

Givetvis välkomnar konungen besökarna ombord. Foto: Lars Olsson

Den övre salongen tidstypiskt och smakfullt återställd. Makarna Haglund har gjort ett omfattande arbete för att bevara Arona för eftervärlden. Foto: Lars Olsson

Stolt ägare på kommandobryggan stävandes mot sitt nya projekt och hemmahamn. Foto Lars Olsson