Peter Hughes hittade ett lustigt lås med sin metalldetektor i Margam år 1999 från ett 1500-talsskepp. I 20 år försökte han lösa pusslet och öppna låset utan att lyckas. Nu, efter 27 år, lyckades forskare knäcka koden med hjälp av datortomografi.
Skeppsvrakets kodlås knäckt efter 400 år
Mässingslåset kommer från fartyget Ann Francis, som råkade ut för en storm den 28 december 1583 på väg tillbaka från Spanien. Peter Hughes, mannen som hittade låset, säger till BBC:
Med hjälp av modern teknik har vi kunnat knäcka något som liknar Da Vinci-koden, faktiskt.
Tre skanningar krävdes
Låset har fyra ringar med sex bokstäver på varje, vilket ger 1 296 kombinationer. På ändarna sitter fasta bokstäver som en del av kombinationen, trodde man.
Det visade sig vara falskt. Alastair Willis, förste intendent vid Amgueddfa Cymru, sa till BBC:
På ändarna sitter fasta bokstäver som inte hör till koden, som om de vore till för att lura en inbrottstjuv.
Skanningen gjordes vid Cardiff University. Redan första bilden visade bokstäver, men var inte tillräcklig för att visa alla. Den andra misslyckades, men när forskarna bytte metod till den tredje kom koden fram, enligt BBC. David Williams, forskare vid Cardiff Universitys ingenjörsskola, säger:
Jag blev helt paff över att vi faktiskt knäckte den.
Låset visas nu på National Waterfront Museum i Swansea, i utställningen Tides of Treasure som pågår till juni 2027.
Så mycket är en svensk skatt värd
Sveriges största myntskatt hittills är Hörningsholmsskatten, med omkring 24 100 silvermynt och 144 andra föremål. Riksantikvarieämbetet beslutade i maj att lösa in skatten för 4 miljoner kronor, enligt myndigheten. Aldrig tidigare har en upphittare fått en så hög ersättning, skrev Dagens PS. Räknat bara på mynten blir det omkring 166 kronor styck, enligt Dagens PS beräkning.
Magnus Larsson, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, säger i myndighetens nyhet om beslutet:
En inlösensersättning ska vara skälig. Den ska inte missgynna upphittaren, men inte heller ligga på en så hög nivå att den riskerar att uppmuntra till skattplundring.
Hittar du något från före 1850 som innehåller guld, silver, koppar eller brons ska du i regel erbjuda staten att lösa in det och snarast anmäla fyndet till länsstyrelsen eller polisen. Det står i kulturmiljölagen. Struntar du i att anmäla, eller använder en metallsökare utan tillstånd, riskerar du böter eller upp till sex månaders fängelse.
I Sverige krävs strikta tillstånd från länsstyrelsen för att leta med metallsökare, medan Norge i stället uppmuntrar markägare, detektorister och arkeologer att samarbeta, skrev Dagens PS i oktober.
I december 2025 varnade Riksantikvarieämbetet för att plundringsgropar efter olaglig metalldetektering hade upptäckts vid Anundshög, Gamla Uppsala och Sigtuna under det senaste halvåret.
Läs även: Hela listan: Ikea stänger 20 butiker och stäms globalt
Läs även: Ge till barnen medan du lever: Så fungerar gåva, arv och laglott
