Tre av tio nyplanterade träd i städerna dör under sitt första år. Inte ens hälften överlever i tio år. Nu ska AI ändra på den statistiken.
Så kan AI rädda grönskan i städerna
Upp till 30 procent av nyplanterade stadsträd dör redan första året, och fler än hälften överlever inte tio år.
Samtidigt satsar svenska kommuner miljarder på grön infrastruktur för att klara klimatomställningen.
Nu visar nya tillämpningar av AI och sensorteknik hur städer kan förstå sina träd i realtid, och gå från reaktiv till förebyggande skötsel.
Avslöjat: Så låter törstiga träd. Dagens PS
Tre av tio dör första året
Svenska städer planterar träd längs gator, i parker och på torg, bland annat som en del av klimatarbetet, för koldioxidbindning, dagvattenhantering, kylning av värmeöar och bättre luftkvalitet.
Men enligt siffror från The Woodland Trust dör upp till 30 procent av stadsträden under det första året och färre än hälften överlever ett decennium.
Problemet är sällan brist på omsorg, utan brist på information. Träd visar tecken på stress långt innan det syns för ögat.
Det sker genom förändringar i markfuktighet, pH-värde och temperatur i rotzonen, signaler som är svåra att fånga upp med traditionell tillsyn.
Microsoft: Plantera träd räcker inte för klimatet. Dagens PS
”Osynligt för mänskliga ögat”
”Träd kommunicerar sin stress långt innan den blir synlig. Signalerna finns där, men de är osynliga för det mänskliga ögat. Det är exakt det gapet som AI, rätt använd, kan börja fylla”, menar Devon Young hos Avanade.
Genom att kombinera sensorer, realtidsdata och AI går det att övervaka enskilda träds hälsa kontinuerligt och skapa bättre beslutsunderlag.
Det öppnar för en mer systematisk hantering av grön infrastruktur, enligt Avanade.
”Med AI kan vi förstå trädens behov i realtid och gå från reaktiv till förebyggande skötsel. Det ger bättre förutsättningar att använda resurser rätt och agera innan problem uppstår”, påpekar Devon Young.
Sensorer och AI-modeller
Ett exempel är Avanades koncept Intelligent Garden, som tidigare visats på berömda Chelsea Flower Show i London.
Det är en lösning som kombinerar sensorer i marken med AI-modeller som tolkar data i realtid.
Devon Young är samtidigt tydlig med att AI inte är en universallösning.
”AI räddar inte träd, det gör människor. Tekniken ersätter varken arboristen som ser ett sjukt träd, stadsplaneraren som fattar beslut eller den politiska viljan att prioritera grön infrastruktur.”, säger Devon Young.
”Det AI kan göra är att ge bättre information tidigare och mer precist än vad som tidigare var möjligt.”
Flera kommuner på väg
Flera svenska kommuner utforskar redan i dag hur sensorer, data och AI kan bidra till mer hållbara stadsmiljöer. Men för att lyckas krävs beprövade verktyg som kopplar realtidsdata till konkret handling.
”Tekniken för att förstå stadsträdens behov finns. Utmaningen är att använda den i praktiken och omsätta insikter i konkreta åtgärder. Svenska kommuner har allt som krävs för att leda den utvecklingen”, hävdar Devon Young.
