Det kan förvisso kännas som en vinst i kassan: du lägger till en vara för att få fri frakt, köper fler paket än planerat för att få mängdrabatt eller testar en gratis provmånad som sedan övergår till ett abonnemang. Ibland är det en bra affär. Men lika ofta är det bara ett smart sätt att få dig att göra av med mer pengar än planerat.
Sparfällan: Så kan rabatten göra dig fattigare
Numera har fenomenet fått ett namn: ”spaving” – en sammanslagning av engelskans spending (spendera) och saving (spara).
Det handlar om att spendera mer pengar nu, i hopp om att spara pengar senare.
Fenomenet har fått kritik inte minst eftersom det, faktiskt, är en ekonomisk fälla som får konsumenter att köpa mer än de behöver och bidrar till överdrivna köpvanor och impulsköp – något som i slutändan kan slå mot den egna privatekonomin.
Det är dessutom inte helt ovanligt att konsumenter ägnar sig åt spaving av rädsla för att gå miste om ett erbjudande – så kallad FOMO.
Läs även: Nordea dyrast på bolån – ”vägrar sänka räntan”. Dagens PS
Erbjudandet som får dig att köpa mer
Du har säkerligen sett det själv. Du är på väg att betala i en nätbutik när butikens sista frestelse glider in: ”Lägg till 100 kronor för att få fri frakt”.
Nu känns det nästan dumt att inte handla lite till.
Samma sak händer i matbutiken när du möts av erbjudanden som ”köp två, få en gratis” eller ”handla för mer och spara pengar”.
Den här typen av erbjudanden får ofta konsumenter att spendera mer än de egentligen hade tänkt. Butikerna gör det sällan för att vara snälla. Gränser för fri frakt, mängdrabatter och köpkrav är i regel satta för att få dig att lägga mer i varukorgen.
Låt oss ta ett exempel: Du hade tänkt handla för 500 kronor. För att få gratis frakt behöver du komma upp i 750 kronor. Då lägger du till varor för ytterligare 250 kronor – ett doftljus eller ännu en vattenflaska till den ständigt växande samlingen – trots att frakten kanske hade kostat betydligt mindre än så.
Resultatet? Du fick visserligen gratis frakt. Men du gjorde också av med mer pengar än planerat, i värsta fall på något du absolut inte behöver.
Missa inte: Mardrömmen för blivande pensionärer: Misstaget slår mot sparandet. Dagens PS
Butikernas smarta knep
Det här är ingen slump. Gränserna för fri frakt och liknande kampanjer är ofta satta för att få kunder att höja värdet på sina köp så att butiken kan sälja mer.
Det kan handla om fri frakt, mängdrabatter, kampanjer där du måste handla för ett visst belopp eller gratis provperioder som senare övergår i abonnemang.
Särskilt de gratis provperioderna kan bli dyra. De känns riskfria när man tackar ja, men glöms lätt bort. Sedan dras pengarna från kontot, månad ut och månad in.
Ibland är det faktiskt smart
Det betyder förvisso inte att alla erbjudanden är dåliga.
Att köpa storpack av varor du ändå använder kan vara klokt. En årsbetalning för en tjänst kan också löna sig, om du verkligen vet att du kommer använda den hela året.
Samma sak gäller kvalitet. En dyrare produkt som håller i flera år kan vara ett bättre köp än en billigare variant som snabbt går sönder.
Skillnaden ligger i planeringen. Om du redan hade tänkt köpa varan kan erbjudandet vara bra. Om erbjudandet däremot får dig att köpa något du inte behövde, är saken en annan.
Läs även: Så mycket spenderar svenskarna på sin sommarsemester i år. E55
Så undviker du sparfällan
Faller du ofta för butikernas knep och köper saker du inte behöver kan du exempelvis införa som regel att du alltid måste vänta innan du klickar på köp.
Låt varorna ligga kvar i kundkorgen i 24 till 48 timmar. Då hinner köpsuget ofta svalna.
Ett annat råd är att titta på totalsumman, inte på rabatten. Frågan är inte hur mycket du ”sparar”, utan hur mycket du faktiskt betalar.
Den kanske viktigaste regeln är också den enklaste: Om du inte hade tänkt köpa varan innan erbjudandet dök upp, sparar du troligen inga pengar.
Du spenderar bara mer.
Läs också: Gen Z sparar mer – ändå kan de förlora sina pengar. Realtid
