Den tyska staten vill köpa RWE:s och Eons tredjedel av urananrikaren Urenco för 4 miljarder euro, enligt Welt och Handelsblatt. Planen ska ha kommit till efter en begäran från Storbritannien, som behöver Urenco för bränslet till sina ubåtar.
Tyskland kan köpa uranjätte för 44 miljarder – brittiska ubåtar bakom

Summan, motsvarande 44 miljarder kronor, dök upp i går som en oförklarad post i det tyska budgetförslaget.
Förbundsdagens budgetutskott gick då igenom de sista ändringarna i budgeten för 2027, och den nya posten beskrevs bara som ”utgifter i samband med förvärv och innehav av andelar i företag inom energisektorn”, rapporterar Frankfurter Rundschau.
Storbritannien och Nederländerna äger var sin tredjedel av bolaget, och budgetposten motsvarar ett värde på 12 miljarder euro, knappt 133 miljarder kronor, för hela Urenco.
Bolaget anrikar uran i Gronau i Tyskland, Almelo i Nederländerna och Capenhurst i England, i en bransch där bristen på anrikningskapacitet kan bromsa kärnkraftens utbyggnad.
Ingen av parterna har bekräftat affären. En talesperson för ekonomiminister Katherina Reiche (CDU) sa till Welt att ministeriet i nuläget inte kan uttala sig, och RWE och Eon ville inte kommentera ”rykten”.
Britterna bad Berlin ta över andelen
RWE och Eon vill sälja eftersom kärnkraft inte längre passar deras strategi, skriver Handelsblatt. Staten vill hindra att andelen hamnar hos en annan köpare. Enligt tidningens källor tog Berlin steget på Storbritanniens begäran, eftersom britterna behöver Urenco när de moderniserar sin kärnvapenavskräckning.
Försvarspolitikern Roderich Kiesewetter (CDU) sa i dag i en intervju med tv-kanalen Welt att köpet är säkerhetspolitiskt rimligt eftersom Tyskland inte kan lita på det amerikanska kärnvapenparaplyet för all framtid, och han kopplar det till en framtida europeisk säkerhetsstruktur, enligt nyhetsbyrån dts.
Läs mer:
Tyskland köper in sig i stridsvagnstillverkare – betalar 73 miljarder – Realtid
Tyskland och Spanien förhandlar om stridsflyg – Saab på bordet – Dagens PS
Den 29 juni meddelade Urenco att den brittiska regeringen formellt bett bolaget hjälpa till att ”återupprätta en kärnbränslecykel för reaktorbränsle till försvaret”. Bolaget betonade att det handlar om ”ett krav från den brittiska regeringen och inte ett initiativ som Urenco självt har tagit”.
De brittiska kärnvapnen bärs av atomubåtar vars reaktorer drivs med höganrikat uran. Landet slutade producera sådant uran 1962 och har sedan dess fått det från USA, och forskarnätverket International Panel on Fissile Materials kopplar den brittiska planen till osäkerheten om framtida amerikanska leveranser. Den enda anrikningsanläggningen i drift i Storbritannien, i Capenhurst, drivs av Urenco, och därför går London via bolaget.
Nederländerna har redan ställt sig bakom begäran. Ambitionen ”bidrar till den kollektiva säkerheten för Nederländerna och dess allierade”, skrev utrikesminister Tom Berendsen i ett brev till parlamentet i somras.
Tyskland har som kärnvapenfri stat åtagit sig att inte skaffa kärnvapen. När Die Linke frågade om de brittiska planerna svarade statssekreteraren Rita Schwarzelühr-Sutter i juli att planerna står ”i samklang med de folkrättsliga kraven, särskilt med icke-spridningsavtalet och Almelofördraget”, fördraget som reglerar hur de tre ägarstaterna styr Urenco. Storbritannien avser enligt svaret inte att använda uran som anrikats i Tyskland.
Die Linke har ändå kritiserat Urencos militära uppdrag. ”Därmed blir det förment civila Urenco, men också de tyska energibolagen RWE och Eon, en del av det militärindustriella komplexet”, sa Hubertus Zdebel, partiets kärnkraftspolitiska talesperson i Nordrhein-Westfalen, enligt Frankfurter Rundschau.
Förbundsdagen slutbehandlar budgeten, och därmed posten på 4 miljarder euro, under veckan 23 till 27 november, enligt förbundsdagens nyhetstjänst.





