Riksdagen röstar öppet om det mesta. Men när talmannen ska utses kan det bli ett hemligt val som är öppet för överraskningar.
Riksdagens hemliga val – dolda röster i viktiga frågan
I Sveriges riksdag är öppna voteringar huvudregeln. Ledamöternas ställningstaganden registreras och kan följas av allmänheten. Eventuella avvikelser nagelfars i det offentliga och kan skapa konflikter och kriser för partier och enskilda riksdagsledamöter.
Men det finns ett centralt undantag, inskrivet i regeringsformen. Det gäller personval, som valet av talman och vice talmän. Vilket är det första som sker när den nya riksdagen öppnar.
Om det finns mer än en kandidat och en riksdagsledamot begär det ska valet genomföras med slutna sedlar. Det händer ofta.
Andra ledamöter röstade på Björn Söder (SD)
Ett av de tydligaste exemplen är valet av andre vice talman 2014.
Sverigedemokraterna nominerade Björn Söder. Vänsterpartiet begärde en sluten omröstning och motiverade det med att ledamöter som inte ville ge aktivt stöd till en sverigedemokratisk kandidat skulle kunna rösta blankt utan att behöva visa det öppet.
Söder fick 53 röster i den första omgången. I den andra fick han 51 och i den tredje 52. Samtidigt lämnades 292, 294 respektive 292 blanka röster.
SD hade 46 ledamöter närvarande. Vilket innebär att ytterligare ledamöter måste ha röstat på Söder. Vilka det var går inte att fastställa, eftersom att valet som sagt är hemligt.
Fenomenet är inte nytt. Riksdagens egen genomgång visar att talmans- och vice talmansval med slutna sedlar har förekommit vid flera tillfällen.
Vann med en röst
1979 blev talmansvalet en riktig rysare. I den första omgången fick moderaten Allan Hernelius 165 röster medan socialdemokraten Ingemund Bengtsson fick 164. Efter en andra omgång valdes Bengtsson med 168 röster mot Hernelius 166.
1991 valdes Ingegerd Troedsson (M) till talman med 184 röster mot socialdemokraten Thage G Petersons 150. 2006 vann Per Westerberg (M) med 177 röster mot Björn von Sydows (S) 169. Även dessa val genomfördes med slutna sedlar.
Även den nuvarande talmannen Andreas Norlén (M) valdes 2018 genom en sluten omröstning. Han fick 203 röster mot 145 för Åsa Lindestam (S).
Ersättare från samma valkrets och parti
Vad innebär då det inför talmansvalet den 28 september?
Det skiljer bara ett fåtal mandat mellan höger- och vänsterblock, så hypotetiskt kan en optimistisk högerpolitiker utlova extra gott fika på talmansrundorna i hopp om att få med ett par ledamöter från vänstersidan med på tåget i en hemlig omröstning.
Talmannen, som är riksdagens främsta representant och leder dess arbete, väljs för fyra år och går inte att avsätta eller byta ut med mindre än ett nyval. En ersättare från samma parti och valkrets som talmannen kallas in för att arbeta som ordinarie ledamot i riksdagen.
Partierna är givetvis medvetna om de historiska exemplen kring talmansvalet, och planerar febrilt i det tysta inför de första viktiga, och eventuellt hemliga, omröstningarna.
Läs mer: Ulf Kristersson avgår som statsminister
Läs mer: Vänsterpartiet: C måste välja sida
