Elpriserna rusar, AI-jättarna investerar tusentals miljarder och Europas regeringar brottas med växande skulder. Här är veckans ekonomiska spaningar från några av världens mest intressanta kolumnister – med konsekvenser för svenska hushåll, sparare och företag i fokus.
Ekonomerna varnar: Elchock, AI-bubbla och politiska miljardnotor
Ekonomikolumnister från Aftonbladet, EFN, Affärsvärlden, Privata Affärer och internationella publikationer som The Guardian och Noahpinion har den här veckan riktat blicken mot flera av ekonomins stora orosmoln.
Från elpriserna som slår mot hushållen till AI-investeringarna som kan förändra både börsen och ränteläget. Här är några av de mest intressanta resonemangen.
Här är några av veckans mest intressanta ekonomiska spaningar.
Elen har blivit en straffskatt för hushållen i syd
Andreas Cervenka, Aftonbladet
Elpriset i södra Sverige har mer än fördubblats på ett år. I elområde 4 låg spotpriset i snitt på 148,6 öre per kilowattimme under perioden 1–29 oktober, mot 71,7 öre samma period i fjol, enligt elprisetjustnu.se.
För ett hushåll som förbrukar 1 000 kilowattimmar i månaden innebär det en merkostnad på drygt 960 kronor inklusive moms. I elområde 3, där Stockholm ingår, är uppgången omkring 20 procent. Sverige hade förra året ett elöverskott på 34 terawattimmar och elproduktionen var till 99 procent fossilfri. Ändå påverkas svenska elpriser av den europeiska marknaden, där gaspriset spelar en central roll.
När den dyraste produktionen sätter priset får svenska hushåll betala för europeisk energibrist, trots att Sverige har ett stort elöverskott.
”Konsekvensen är att elen blivit en slags extra straffskatt på svenska konsumenter, särskilt de som enligt styrande politiker haft det dåliga omdömet att bosätta sig i södra Sverige”, skriver Cervenka.
Han pekar också på hur elpriserna påverkar inflationen och därmed räntorna. Under elkrisåret 2022 betalade svenska hushåll 144 miljarder kronor för elen och 124 miljarder i räntor. Elen blev alltså dyrare än bolånen.
Hundra pund räcker inte när räkningen kommer
Nils Pratley, The Guardian
Det är inte bara svenska hushåll som drabbas. I Storbritannien väntas energitillsynsmyndigheten Ofgem höja pristaket i januari med 466 pund till 2 189 pund om året för ett genomsnittligt hushåll. När Labour tog över regeringsmakten i juli 2024 låg motsvarande nivå på 1 568 pund.
The Guardians ekonomikrönikör Nils Pratley är skeptisk till den brittiska regeringens kompensation på 100 pund till de hushåll som har det svårt med elräkningarna.
”Finansministern vet nog att 100 pund inte kommer att kännas generöst när räkningarna kommer”, skriver han.
Enligt Pratley är det de avgifter som läggs ovanpå energiräkningarna som måste angripas om konsumenterna ska få en varaktig lättnad. Men då måste någon annan acceptera att få mindre betalt.
Barnbidraget har ätits upp av inflationen
Frida Bratt, Privata Affärer
Även barnfamiljernas ekonomi har urholkats. Frida Bratt på Privata Affärer konstaterar att barnbidraget legat kvar på 1 250 kronor i månaden sedan 2018, trots att priserna stigit med 27 procent.
”Politikerna gillar att knyta bidrag och avdrag till fasta belopp. Men för alla som tar del av dessa blir konsekvensen förlorad köpkraft eller högre skatt, något inte minst barnfamiljerna kan vittna om”, skriver Bratt.
Räknat i 2018 års penningvärde motsvarar dagens barnbidrag bara 984 kronor. Även studiebidraget har legat still.
AI-boomen kan göra både elen och bolånet dyrare
Henrik Mitelman, EFN
EFN:s Henrik Mitelman beskriver en K-formad ekonomi, där teknikjättar och kapitalägare drar ifrån medan hushåll och småföretag pressas. AI-bolagens datacenter kräver enorma mängder el, och när efterfrågan ökar snabbare än utbudet riskerar elpriserna att stiga.
Investeringsvågen kan också pressa upp den naturliga räntan, alltså den ränta som håller ekonomin i balans. När investeringarna ökar kraftigt stiger efterfrågan på kapital, och lånekostnaderna i hela ekonomin följer med.
”För teknikjättarna med sina enorma kassor är det hanterbart. För hushåll med bolån och mindre företag kan det vara betydligt besvärligare.”
Anthropic kan bli testet på hela AI-bubblan
Andreas Cervenka, Aftonbladet
Anthropic, bolaget bakom AI-tjänsten Claude är på väg mot börsen. Bolaget uppges sikta på att ta in 100 miljarder dollar i samband med en börsnotering.
Amazon kan komma att äga upp till 12 procent av bolaget och Google har redan ett innehav på 7 procent. Eftersom båda teknikjättarna finns i breda globalfonder är svenska fondsparare redan indirekta ägare i Anthropic, skriver Cervenka.
Bolagets intäkter har vuxit explosionsartat, men tillväxttakten har börjat mattas av. Samtidigt har Anthropic åtagit sig investeringar i datacenter och chip för närmare 8 000 miljarder kronor.
Andreas Cervenka pekar också på en koncentrerad kundbas. Fem kunder utan långa kontrakt står för en fjärdedel av intäkterna. Han ser därför börsnoteringen som ett potentiellt vägskäl för hela AI-sektorn.
”Om Anthropics notering blir en succé ger det nytt liv till AI-bubblan där en del luft redan börjat pysa ut. Blir det flopp kan man vänta sig rejäla nedgångar”, skriver han.
Gatan bestämmer Frankrikes budget
Noah Smith, Noahpinion
Den amerikanske ekonomen Noah Smith ser de senaste veckornas upplopp i Frankrike som ett tecken på att landet hellre lånar mer än höjer skatterna eller skär ned, och investerarna har börjat räkna med det. De offentliga utgifterna är redan större som andel av BNP än i nästan alla andra rika länder, enligt Smith betydligt större än i Sverige och Danmark, och skattetrycket är högst bland de rika länderna.
De som demonstrerar kräver miljarder till skolor, pensioner och bidrag. Enligt Smith höjer varje sådant krav räntan på statens lån, vilket gör det ännu svårare att betala för det som krävs.
”Det tyder, som Nobelpristagaren James Buchanan förutsåg, på att utgifterna oftare avgörs av arga, okunniga människor som bränner ned regeringsbyggnader än av teknokraternas kloka omdöme”, skriver Smith.
Storbritannien har styrts som en sparsajt
Ed Conway, Substack
Från Thatcher via Blair till Starmer har den brittiska politiken gått ut på att göra allt så billigt som möjligt för konsumenten, ungefär som konsumentsajten MoneySavingExpert, skriver Conway. Billiga varor höjde levnadsstandarden i åratal medan industrin flyttade utomlands, men modellen passar sämre nu när det åter spelar roll var varorna tillverkas och hur säkra leveranskedjorna är.
Premiärminister Andy Burnham, som har efterträtt Kier Starmer, vill återindustrialisera landet men säger i samma tal att regeringen ska pressa levnadskostnaderna. Enligt Conway måste han välja, eftersom priserna stiger när mer tillverkas i Storbritannien i stället för att köpas billigt utomlands.
Ny statlig miljardfond saknar lärdomar från Northvolt
Christian Sandström, Affärsvärlden
Förslaget från regeringens gröna accelerationskontor om en ny fond på 10 miljarder kronor för investeringar i onoterade bolag får kritik i Affärsvärlden.
Av fondens kapital ska staten via Saminvest bidra med 2 miljarder kronor. En enskild investering ska kunna uppgå till 500 miljoner kronor.
Motiveringen är att det saknas kapital för att skala upp ny teknik. Men Sandström ifrågasätter om det verkligen är brist på pengar som varit problemet i de svenska industrisatsningarna.
Northvolt led inte brist på kapital, och bolaget Stegra har enligt Sandström lyckats ta in och förbruka mer än 55 miljarder kronor. Han menar att regeringen borde dra tydligare lärdomar av de stora industriprojekten innan nya skattemiljarder satsas.
”Marknadsmässig offentlig finansiering är inget annat än en rostad snöboll”, skriver Sandström.
