Dagens PS

Fick 90 minuter på sig innan kärnvapenskapabel ubåt avfyrade

Till höger ett test av en långdistans ballistisk robot som avfyrats från en kinesisk kärnkraftsdriven ubåt i södra Stilla havet måndagen den 6 juli 2026. (Li Xiangchao/Xinhua via AP) Till vänster Kinesiska militärfordon transporterar JL-3-robotar, avfyrningsbara från ubåtar, monterade på pansarfordon den 3 september 2025. (AP Photo/Ng Han Guan)
På bild till vänster: Kinesiska militärfordon transporterar JL-3-robotar, avfyrningsbara från ubåtar, monterade på pansarfordon den 3 september 2025. (Foto: Ng Han Guan). Till höger: Foto från testet av den ballistiska roboten som avfyrats från den kinesiska kärnkraftsdrivna ubåten, måndagen den 6 juli 2026. (Foto: Li Xiangchao / Xinhua via AP / TT)

Klockan 12.01 lokal tid den 6 juli 2026 avfyrades en ballistisk robot från en kinesisk kärnkraftsdriven ubåt mot Stilla havet. Japan fick en varning 90 minuter innan, men USA fick ingen alls. Under 27 minuter skakade världsordningen.

Tjugosju minuter senare slog en attrappstridsspets ned nordost om Salomonöarna, i internationellt vatten nära Kiribatis och Tuvalus ekonomiska zoner. Det är första gången Kina offentligt bekräftar ett robottest från ubåt på full räckvidd mot Stilla havet.

Kina har tidigare sagt att de arbetar med att utveckla sin teknik under vatten, på land och i luften. Detta test gör klart att kärnvapentriadens tredje ben nu är testat på riktigt.

Dagens PS har sedan länge följt den snabbt förändrade geopolitiska kartan och hur det driver Europas försvarsupprustning.

Inte alla länder fick en varning

Japan fick vetskap om avfyrningen 90 minuter i förväg, enligt myndigheterna. Trots att Tokyo kraftfullt uppmanade Beijing att tänka om så genomfördes testet. Kina underrättade Japan, Nya Zeeland och Australien.

USA fick inget förhandsbesked överhuvudtaget, en detalj som analytiker omgående har flaggat som det diplomatiskt mest anmärkningsvärda med hela händelsen.

Roboten identifierades preliminärt av Taiwans nationella säkerhetsråd som en JL-2. Kina bekräftade varken robottyp eller ubåtsmodell, men det enda kärnkraftsdrivna ubåtsvapen Kina har i aktiv tjänst är sina sex Type 094. Var och en har upp till tolv robottuber. En tystare nästa generation, Type 096, är under utveckling.

Kinas kärnvapenarsenal bedöms ha passerat 600 stridsspetsar, bekräftat av USA:s Strategic Command i kongressvittnesbörd mars 2026, och förväntas överstiga 1 000 stycken till 2030.

Tidpunkten för testet ifrågasätts

Avfyrningen sammanföll med tre andra händelser på samma dag: öppningen av den kinesisk-ryska marinövningen Joint Sea-2026, signeringen av det australiensisk-fijianska försvarsavtalet Ocean of Peace och dagen innan NATOs toppmöte i Ankara. Att Kina valde just den dagen är ett meddelande i sig.

Reaktionerna kom snabbt. USA:s utrikesdepartement uppmanade Kina att ”engagera sig i meningsfulla nedrustningsdiskussioner.” Australien kallade testet destabiliserande.

Nya Zeelands utrikesminister Winston Peters konstaterade att roboten slog ned inom Sydpacifikums kärnvapenfria zon, etablerad genom Rarotongafördraget 1986, som Kina ratificerat. Taiwans säkerhetsråd sammanfattade det kortfattat: Kina visade sig återigen vara en bov i regionen.

Det som gör den 6 juli till mer än ett militärt spektakel är frånvaron av regelverk. New START-fördraget mellan USA och Ryssland löpte ut i februari 2026 utan efterföljare.

Inget avtal begränsar i dag Kinas kärnvapenarsenal. Washington har upprepat uppmanat Beijing till förhandlingar, utan respons. Varje nytt test normaliserar nästa.

Sverige tog emot Kinas representant dagar innan

Den 4 juli, alltså 48 timmar innan testet, tog utrikesminister Maria Malmer Stenergard emot Kinas utrikesminister Wang Yi i Stockholm. Diplomatiska kontakter på hög nivå mellan Sverige och Kina har varit sällsynta det senaste decenniet.

På agendan stod handel, bilaterala relationer och säkerhetspolitik. Kinas tillmötesgående ton i Stockholm kontrasterar skarpt mot det som skedde dagar senare i Stilla havet.

Relationen är långt ifrån okomplicerad. I mars 2026 utsåg SÄPO Kina till ett av Sveriges tre huvudsakliga säkerhetshot, vid sidan av Ryssland och Iran.

Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänks för sabotage mot undervattenskablar i Östersjön hösten 2024, och Beijing vägrade svenska åklagare tillträde till fartyget.

En kinesisk medborgare sitter häktad i Sverige misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet. Och fallet Gui Minhai, den svenske bokförläggare som kidnappades i Thailand 2015 och fortfarande hålls av Kina, förblir olöst.

PS analys

Varningen till Japan handlar om eskalationskontroll: Kina vill inte att Japan missuppfattar en avfyrning och utlöser något som inte kan stoppas. Faktum är att 90 minuter knappt räcker för att evakuera en by, än mindre en stad.

Det verkligt alarmerande är att USA inte ens fick det varsel Japan fick. Kinas budskap är att de själva väljer vilka de pratar med. Den diplomatiken kommer inte att bli lättare att hantera när arsenalen fortsätter växa mot 1 000 stridsspetsar.

För Sverige, som tog emot Wang Yi 48 timmar innan avfyrningen, är frågan som hänger i luften: Hur ser en välfungerande dialog ut med en stat som testar ubåtsrobotar utan att underrätta sin viktigaste geopolitiska motpart?

Läs även: Dödsdom för miljardmutor – den politiska risken sparare missar

Läs även: Saabs utmaning: Thales köper Exail – bäst på maritim robotik

Mest lästa i kategorin