Världen har gått in i en ny sorts kapprustning. Den här gången tävlar de olika lägren om att behärska high tech som AI, självstyrande drönare, rymdsystem och elektronisk krigföring. Och det satsas över 20 000 miljarder kronor på tre kontinenter.
20 000 miljarder kronor i kapprustningen om morgondagens krig
Det är en svindlande summa, 20 000 miljarder kronor. Ett sätt att göra den lite mer verklig är att det är mer än tre gånger vad Sveriges BNP var 2025.
Men något som är ännu mer omskakande är det är en i många stycket helt ny slags krigföring som de här pengarna ska finansiera.
Astronomiska summor
Enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI nådde världens militärutgifter 2 887 miljarder dollar 2025, en ökning med 2,9 procent i reala termer jämfört med 2024.
Det var elfte året i rad som utgifterna steg och den högsta nivå SIPRI någonsin registrerat.
USA och Kina dominerar
Den amerikanska administrationen hoppas kunna lägga 1 500 miljarder dollar på försvar i nästa budget. Det är den högsta siffran någonsin. Detta trots att investeringarna i Ukraina har minskat.
Kinas officiella budget ligger kring 400 miljarder dollar, men SIPRI uppskattar Kinas faktiska utgifter till omkring 336 miljarder dollar 2025, en ökning med 7,4 procent.
Ryskt försprång
Även Ryssland ökar sina militärutgifter. Man har dessutom ett tydligt försprång inom hypersoniska vapen som Kinzhal och Zircon, de enda som faktiskt använts i strid.
USA:s eget hypersoniska program, Dark Eagle, brottas samtidigt med förseningar. Man ligger redan två år efter tidplanen.
Europa rustar snabbt men splittrat
Europa lade också rejält mycket mer pengar på försvar under 2025. Enligt SIPRI steg försvarsutgifterna med 14 procent till 864 miljarder dollar.
Det är den kraftigaste ökningen för europeiska Natoländer sedan 1953.
Men för Europa är problemet främst splittringen mellan länder, främst inom Nato. Det rustas i olika tempo, medan kraven från Trump-administrationen är entydiga att Europa måste göra mer.
Ukraina ett laboratorium
Den typen av krig som många länder försöker ställa om till är redan en verklighet i Ukraina.
Här används redan markrobotar för sjukvårdsevakuering, logistik och i vissa fall beväpnade med kulsprutor.
Landets krigsindustri experimenterar med drönarsvärmar som ska kunna skydda varandra mot fientliga avlyssnare och jamningsförsök.
Drönarsvärmar blir nästa stora slagfält
Flera källor pekar ut autonoma drönarsvärmar som ett av de snabbast växande områdena.
Pentagon har begärt rekordstora summor till både obemannade system och drönarförsvar för budgetåret 2026. Det amerikanska forskningsorganet Darpa arbetar på autonoma drönarcontainrar som ska kunna koordinera upp till 500 flygande enheter samtidigt.
Kina har visat upp ett liknande system, Atlas, byggt kring markfordonet Swarm-2.
Kapprustning i rymden
Det satsas även stort på olika aktiviteter ute i rymden.
Rysslands har utvecklat ett markbaserat antisatellitsystem A-235. Kina har sitt Dong Neng-system som kan slå ut främmande satelliter.
Detta är ett prioriterat område för flera länder. Det är avgörande att kunna förstöra eller Och det är flerahjälp av elektronik försöker störa ut satellitkommunikation.
AI kan bli den stora utjämnaren
En självklar del av upprustningen består av olika former av AI. Tekniken kan bli en geopolitisk utjämnare, då den är betydligt lättare att utveckla och sprida.
AI hjälper fler aktörer att analysera lägen och fatta snabbare beslut. Det kan skapa en mer oförutsägbar militär miljö.
Snabbhet ger framtidens vinnare
Något som flera källor är överens om att detta: Nutidens kapprustning avgörs sannolikt inte av vem som har flest vapen
Istället vinner den som snabbast kan samla in data, förstå läget och fatta rätt beslut.
Rustar Sverige på rätt sätt?
Det är inte många månader sedan regeringen beslutade att vi skulle köpa fyra franska fregatter.
Ett beslut som får den ukrainska marinkåren att ställa sig frågande. ”Ni har kastat pengarna i sjön” får en reporter från SvD höra. Att Ryssland har tappat kontrollen över Svarta Havet beror inte på att Ukraina har bättre fartyg.
Det beror på att man har utvecklat marina drönare, så kallade Barracudas, som helt har förändrat kriget där.
