Oron växer för ett amerikanskt tillbakadragande av den militära närvaron i Nato i Europa, skriver Fortune.
Europa fruktar "betydande" USA-reträtt från Nato


Mest läst i kategorin
Donald Trumps USA har precis blandat sig i kriget mellan Israel och Iran och samtidigt spär den eskalerade Mellanöstern-konflikten på rädslan i Europa för att USA ska dra ner på sitt engagemang för Nato på den europeiska kontinenten.
Läs också: Krig mot Iran ett högt spel för Trump Dagens PS
Trump har tidigare ställt som krav och blivit hörsammad att USA:s allierade i Nato i Europa ska öka sina försvarsutgifter.
Nato-oro över “betydande minskning”
På Natos toppmöte i Haag den 24-25 maj kommer medlemmarna att försvarsalliansen att klubba detta och därefter ska USA presentera sin militära översyn, som av allt att döma kommer innebära en neddragning på landets militära närvaro i Europa, konstaterar Fortune och uppger att det “sannolikt” rör sig om “betydande minskning” av det amerikanska försvaret på kontinenten.
Läs även: Ökade försvarsutgifter oroar Nato-medlemmar Dagens PS
Läs mer: EU:s snyltare: Lägger bara 0,2 procent på försvaret Dagens PS
USA uppges för närvarande ha 80 000 soldater i Europa och tidigare, under president Joe Biden, ökade numerären med cirka 20 000 soldater från USA.
När Trump nu gjort en helomvändning och attackerat Irans kärnanläggningar finns en oro för att USA ska “sugas in i en spiral av konflikt i Mellanöstern”.
Trump har tidigare varit en högljudd kritiker av amerikansk militär inblandning utomlands.
Kan innebära en “farlig säkerhetsrisk” för Europa
Samtidigt befarar Europa ett massivt militärt tillbakadragande av USA från Europa, vilket skulle kunna “utgöra en farlig säkerhetsrisk”, enligt personer med insyn i en sådan potentiell process, framgår det.
Det hela kan dessutom ske med mycket kort varsel och hittills har ingen tjänsteman från USA yppat något om den militära, amerikanska översynen i Europa till Nato.
Det finns farhågor om att USA drar tillbaka de 20 000 soldater som tidigare skjutits till, men det är oklart om de europeiska nationerna planerat för att fylla de eventuella luckor som amerikanska styrkor kan lämna efter sig.
De negativa följderna kan bli ännu större om andra Nato-allierade följer det amerikanska exemplet och drar tillbaka sina trupper från öst.
Kommer Ryssland att Natos artikel 5?
“Oron för ännu djupare nedskärningar som påverkar amerikanska baser i Tyskland och Italien är att de kan uppmuntra Ryssland att testa Natos artikel 5 om kollektivt försvar med hybridattacker över hela alliansen”, uppger Fortunes källa.
USA och dess allierade har varnat Europa för att kontinenten måste ansvara för sin egen säkerhet, trots det ökade hotet från Ryssland. Natos generalsekreterare Mark Rutte har tidigare deklarerat att det är ett normalt förfarande att USA koncentrerar mer av sina militära krafter till Asien, vilket är i linje med USA:s budskap att öka säkerheten i Indo-Stillahavsregionen.
“Jag är inte orolig för det, men jag är helt övertygad om att vi kommer att göra det stegvis. Det kommer inte att finnas några förmågeluckor i Europa på grund av detta”, har Rutte å sin sida uttalat, enligt Fortune.
Så lyder beskedet från Pentagon
“USA utvärderar ständigt styrkornas ställning för att säkerställa att den är i linje med USA:s strategiska intressen”, är samtidigt beskedet från USA:s försvarshögkvarter Pentagon.
I det skifte som pågår inom Nato och Europa har Tyskland, Europas största ekonomi, åtagit sig att göra en massiv försvarssatsning genom att slopa konstitutionella skuldrestriktioner.
Den tyske försvarsministern Boris Pistorius har betonat att Berlin kommer göra det “tunga lyftet” på området. Tyskland har nyligen presenterat en ny stridsvagnsbrigad men också lovat att öka sina väpnade styrkor med 60 000 soldater.
För närvarande uppges Tyskland ha omkring 182 000 soldater i aktiv tjänst.
Läs även: Varning för oljepris-chock i mardrömsscenariot Dagens PS
Läs mer: Europa saknar “kärnvapenkultur” – när USA överger Dagens PS
Läs vidare: Nato: Det ska avskräcka från rysk aggression Dagens PS

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.