Efter ryska kränkningen – pressen ökar på Nato

Artikel 4 aktiveras för andra gången denna månad

Tallinn har aktiverat artikel 4 i Natos fördrag, vilket innebär att alliansens 32 medlemsländer samlas för akuta konsultationer när ett medlemsland känner sig hotat.

Det är andra gången på kort tid som artikel 4 används. Polen begärde samma procedur tidigare i september efter att ryska drönare kränkt landets luftrum.

”Vi anser det nödvändigt att samråda med våra allierade för att säkerställa en gemensam lägesbild och komma överens om nästa steg,” sade premiärminister Michal.

USA:s president Donald Trump kommenterade kort: ”Jag gillar det inte. Jag gillar inte när det händer. Det kan bli stora problem”

Moskva: ”Reguljär flygning”

Från ryskt håll kommer ett tvärt nej till anklagelserna enligt TT. Enligt det ryska försvarsdepartementet var planen på en ”reguljär flygning helt i enlighet med internationella luftrumsregler” och de ska inte ha kränkt några andra staters gränser.

”Det bekräftas av objektiv övervakning,” hävdar Moskva och tillägger att flygningen skedde över neutrala vatten i Östersjön, mer än tre kilometer från den estniska ön Vaindloo

“Exempellöst fräckt”

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna reagerade kraftfullt och kallade kränkningen ”exempellöst fräck”. I en intervju med DN förklarade han att Ryssland systematiskt testar Nato.

”Putin ökar trycket och testar Nato väldigt öppet redan nu. Vi måste vara väldigt beslutsamma och ge mycket tydliga signaler, inte bara genom att prata utan också genom att agera”

Han framhöll också att det inte är ett isolerat problem för Estland eller Polen, utan för hela Europa. ”Ryssland är vårt gemensamma problem. Därför förväntar vi oss mer solidaritet eftersom vi skyddar gränsen, vi tar första smällen och måste svara.”

”Putin försöker koka oss som en groda”

Tsahkna använde en dramatisk metafor för att beskriva situationen: ”Han försöker koka oss som en groda.” Med det menade han att Ryssland successivt ökar trycket för att se hur långt Nato är berett att tolerera provokationer utan att svara kraftfullt.

Han pekade på hur ryska drönare nyligen kränkt Polens luftrum, vilket fick Nato att svara med nedskjutningar och den nya operationen Eastern Sentry. Även om han tyckte det var ”ett riktigt starkt svar” ifrågasatte han om det räcker för att avskräcka Kreml.

Det hårdnande klimatet har redan lett till att Estland tidigarelagt sin upprustning. Målet att lägga 5,3 procent av BNP på försvaret, ett av de högsta i Nato, ska nu uppnås redan nästa år. Det är fyra år tidigare än planerat förklarar han i samma intervju med DN.

Tsahkna sammanfattade situationen ”Jag tror inte att det finns någon regering i Europa längre som kan säga att Ryssland inte är ett direkt hot mot Europa och Nato.

Ett viktigt test för Nato

Händelsen med de ryska stridsplanen är den femte registrerade luftkränkningen mot Estland i år.

Det sker också mot bakgrund av att ryska styrkor intensifierat sina flyg- och markattacker i Ukraina, samtidigt som spänningarna med Polen och Rumänien ökat efter flera drönarincidenter