I flera år såg det ut som att förlusten av vinteris i Arktis bromsat in. Nya satellitmätningar från två extrema vintrar visar att det bara var en tillfällig paus. Nedgången är tillbaka, med möjliga konsekvenser för väder och stormar i Europa.
Rekordlåg is två vintrar i rad: "Förändrar hur vi tolkar Arktis"
Den arktiska havsisens vinterutbredning minskade med 5,8 procent mellan 2024 och 2025, den största nedgången mellan två år sedan satellitmätningarna inleddes 1978.
Det visar en ny studie från University of Southampton och National Oceanography Centre.
Under 2026 återhämtade sig isen något, men stannade ändå på den näst lägsta nivån som någonsin uppmätts, enligt forskarna.
Rekordlåga vintrar i Arktis
I början av 2020-talet såg det ut som att nedgången av arktisk vinteris hade bromsat in, vilket fick vissa forskare att spekulera i att isen hittat en tillfällig bottennivå.
Efter de två rekordlåga vintrarna omvärderar nu forskarna det antagandet.
Tillfällig svacka
”Den här kraftiga nedgången förändrar hur vi tolkar de senaste förändringarna i Arktis vinteris”, säger Duo Chan, huvudförfattare till studien vid University of Southamptons institution för havs- och jordvetenskap.
Enligt honom var det som såg ut som en inbromsning i själva verket bara en tillfällig svacka inom en längre nedåtgående trend kopplad till den globala uppvärmningen.
Ovanlig nedgång
Forskarna har jämfört satellitobservationerna med klimatmodeller för att se om ett så snabbt fall är rimligt.
Nedgången visade sig vara ovanlig men fysiskt möjlig under dagens uppvärmning av Arktis, enligt medförfattaren Alessandro Silvano.
Isolerande lock
Vinterisen i Arktis fungerar som ett isolerande lock mellan det förhållandevis varma Norra ishavet och den betydligt kallare vinterluften.
När istäcket krymper läcker mer värme och fukt ut i atmosfären, vilket kan påverka lufttryck, stormbanor och storskalig atmosfärisk cirkulation långt söderut – däribland i Europa.
Jetströmmen skjuts söderut
Det finns redan forskning som pekar på hur det skulle kunna gå till. En studie i Geophysical Research Letters har visat att smältande havsis i Arktis får den nordatlantiska jetströmmen, som styr mycket av Europas väder, att förskjutas söderut.
Det skapar i sin tur en ojämn fördelning av nederbörd och stormaktivitet över Nordatlanten och Europa – vissa regioner kan få mer nederbörd och fler stormar, andra mindre.
Strategi för Arktis
På EU-nivå finns flera initiativ som ska hantera konsekvenserna. Genom EU:s Arktisstrategi, uppdaterad 2021, driver unionen bland annat ett trettiotal åtgärder för att möta klimatförändringarna i regionen och skydda den arktiska miljön.
EU-kommissionen arbetar också med ett nytt ramverk för klimatresiliens och riskhantering, som väntas vara klart under 2026.
Fokus på kustsamhällen
I juni presenterades unionens första strategier någonsin för öars och kustsamhällens motståndskraft mot klimatförändringar. Den sortens områden inom EU är tillsammans är hem åt cirka 112 miljoner européer.
Insatserna handlar dock primärt om anpassning snarare än att stoppa själva havsisens smältning, som drivs av de globala utsläppen av växthusgaser och därmed hänger ihop med det bredare arbetet inom Parisavtalet.
Svensk strategi för Arktis
Sverige har nyligen tagit fram en egen Arktisstrategi som lyfter fram behovet av internationellt samarbete.
Detta i takt med att smältande is öppnar nya sjöfartsleder och väcker intresse för naturresurser i regionen. Utvecklingen ökar den geopolitiska konkurrensen om Arktis.
