Läsarna är delade om en granskning av kungahuset, men 55,4 procent vill att räntan från slavkolonin Guadeloupe används till annat.
Kungahusets ersättning för slavkolonin splittrar läsarna: 55 procent vill att det går till annat
I tisdags berättade vi hur räntan från Guadeloupe betalades ut till de regerande kungarna av ätten Bernadotte i 168 år och sedan 1983 ingår i hovets anslag, där den i dag motsvarar 946 000 kronor om året. Vi tog upp saken sedan det nederländska kungahuset låtit granska familjens koloniala arv, i en undersökning som kung Willem-Alexander själv tog initiativ till och betalade men som oberoende forskare genomförde.
Ämnet väcker starka känslor, och eftersom vi vill höra vad ni som läser oss tycker gjorde vi det till Veckans fråga. Drygt 670 läsare har hitintills svarat och drygt 200 av dem skrev egna kommentarer.
Notera att underökningen endast är en spegling av hur Dagens PS läsare ser på saken.
Delad uppfattning om en granskning
Den första frågan var om kungahuset självt bör bekosta och granska sin koloniala historia, och där är läsarna delade nästan exakt på mitten. Nej svarade 48,4 %, ja 48,7%, och 3% visste inte.
Det vanligaste argumentet mot, som återkommer i 50 av kommentarerna, är att det har gått för lång tid. ”Oavsett utgång av en sådan undersökning så pratar vi om händelser för ca 200 år sedan vilket knappast kan läggas till last på dagens kungahus”, skriver en läsare.
En annan, som vill se en granskning, menar att tystnaden i sig säger något. ”De måste göra upp med sin historia. Att tiga är också ett ställningstagande och accepterande.”
Flera läsare tar också upp vem som i så fall ska granska. ”Man kan inte granska sig själv och få en rättvis bedömning”, skriver en av dem. Den andra frågan gällde vem som har ansvaret för att ta tag i frågan.
Nästan hälften, 47,5 procent, svarade att det är ingens ansvar eftersom det är historia, medan 27,3 procent pekade på riksdagen och 25,2 procent på kungahuset. ”Kungahuset lär inte göra det på eget initiativ”, skriver en läsare, och en annan menar att det ”självklart blir riksdagens ansvar om kungahuset vägrar”.
Majoriteten vill ändra på ersättningen
På den tredje frågan, om beloppet ska fortsätta betalas ut till hovet, svarade 55,4 procent att ordningen ska ändras, medan 37,1 procent vill att hovet fortsatt ska få ersättning för slavkolonin.
25,7 procent vill stoppa ersättningen omedelbart, 17 procent att hovet i stället avsätter motsvarande belopp till kampen mot modernt slaveri och människohandel, och 13,7 procent att kungahuset betalar tillbaka till staten.
Viljan att ändra ordningen finns även bland dem som inte ser något ansvar. Minst 67 av de 304 som svarade så valde ändå något annat än att låta kungen behålla pengarna.
”Det är framförallt ett etiskt ställningstagande. Miljonen är i sig inte så viktig i sammanhanget”, skriver en läsare.
Andra läsare ifrågasätter att det alls rör sig om pengar från slaveriet, med argumentet att Sverige aldrig tog Guadeloupe i besittning och fick ersättningen i samband med kriget mot Napoleon. ”Det var alltså en betalning för kriget, inte pengar från slavhandel”, skriver en av dem.
Men det spelar egentligen ingen roll. Sverige tog betalt för en slavkoloni, och pengarna finansierade både statens skulder och kungens ränta. Bara för att vi inte aktivt drev slavkolonin blir vi inte bättre av att ta betalt för den.
Känslor skymmer sakfrågorna
Ett tjugotal kommentarer avfärdar frågan som trams eller uppfattar enkäten som ett angrepp på kungen. ”Sluta attackera kungen! Han har ju ingen del i detta”, skriver en läsare. Känslorna går åt båda hållen, och nästan lika många kommentarer, 18 stycken, använder i stället enkäten för att kritisera monarkin som sådan.
Många blandar på så sätt ihop känslorna för kungahuset med två sakfrågor, och ingen av dem handlar om kungen som person.
Den ena gäller om en granskning likt den nederländska ska visa vad kungahusets koppling till slaveriet faktiskt innebar. Den andra är rent ekonomisk och gäller om vi som stat ska fortsätta betala räntan via apanaget eller om pengarna kan användas på ett bättre sätt.
Många läsare påpekar att det som har hänt inte går att göra ogjort, och det stämmer. Men vi kan faktiskt agera på ett annat sätt i dag än att bara acceptera att det fortsätter komma närmare en miljon kronor i apanage varje år som härrör från försäljningen av slavkolonin.
Pengarna skulle i stället kunna gå till kampen mot människohandel och modernt slaveri, vilket 108 läsare röstade för.
”Frågan torde i dag sakna all praktisk betydelse”
Hovet ser ingen anledning till en ny granskning. I ett mejl i onsdags skriver Kungl. Hovstaternas informationsavdelning att det är ”svårt att se att det i dag finns anledning för Kungl. Hovstaterna att ta något initiativ till ytterligare forskning i den frågan”, eftersom räntan och dess förhistoria är ”mycket väl utforskad, senast i SOU 2021:74”.
På de sex sidorna om räntan i utredningen förekommer ordet slav inte en enda gång, och utredningen handlar främst om huruvida pengarna var kungens eller statens.
I samma svar bekräftar informationsavdelningen att räntan vid 1982/83 års riksdag lades ”in som en del av hovhållningsanslaget”, precis som vi beskrev i den första artikeln.
Vilka överväganden som gjordes när Riksmarskalksämbetet godtog ändringen kan hovet i dag inte redogöra för, och om räntan fortfarande ska anses ”ingå” vill hovet överlåta åt statsmakterna att avgöra. ”Frågan torde i dag sakna all praktisk betydelse”, avslutar informationsavdelningen.
Vill du själv svara i undersökningen och kommentera kan du klicka här
