Dagens PS

Europas val: Krig eller välfärd 

Tyskland, krig eller välfärd?
Försvarsminister Boris Pistorius är frustrerad över de begränsade resurserna (Foto: Christian Charisius/AP/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 14 sep. 2024Publicerad: 14 sep. 2024

Efter år av fred och nedskärningar i militären ställs Europas länder inför ett tufft val – hur balanserar man behovet av försvar med krav på social trygghet?

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När muren föll och kalla kriget tog slut andades Europa ut. Militärbudgeten krympte och pengarna strömmade istället in i sociala program och välfärd. 

Men så kom kriget i Ukraina och återupplivade gamla spänningar. USA vädjar till Europa att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och plötsligt står många länder inför ett svårt beslut: Ska de fortsätta prioritera välfärden eller börja rusta upp sina militära styrkor?

Och kan man verkligen få både och? Det försöker WSJ ta reda på.

Europas största ekonomi 

I Tyskland, som är Europas största ekonomi, har nedrustningen varit markant. 

Militären är underfinansierad och oförberedd. Basernas forna glansdagar är ett minne blott och antalet soldater har sjunkit dramatiskt.

Försvarsminister Boris Pistorius har uttryckt sin frustration över de begränsade resurserna. 

“Det är frustrerande att jag inte kan göra det som behövs i den takt som situationen kräver”, har han sagt. Trots löften om ökade försvarsutgifter är det svårt att hitta pengar utan att skära i andra populära program.

ANNONS

Senaste nytt

Välfärden – en helig ko?

ANNONS

Tysklands välfärdssystem är bland de mest generösa i världen. 

“Så generöst att det har blivit en tung belastning för staten”, skriver UI

Med omfattande barnbidrag, gratis universitetsutbildning och stöd för arbetslösa är det lätt att förstå varför många är ovilliga att se nedskärningar. 

Ekonomiminister Robert Habeck har betonat vikten av social sammanhållning och varnat för att nedskärningar kan leda till ökade spänningar inom landet. Försök att frysa sociala utgifter för att frigöra medel till militären har mötts av motstånd inom regeringen. 

Samtidigt ökar trycket från USA, som vill att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. 

Men länder som Tyskland, Italien och Spanien spenderar fortfarande mindre än 1,5 procent av BNP på försvaret. 

Storbritannien hade ambitionen att nå 2,5 procent men har nu skjutit upp målet. 

Lokalbefolkningen säger ifrån

I flera länder växer nu missnöjet bland befolkningen. 

ANNONS

I staden Görlitz, nära polska gränsen, har invånare protesterat mot planer på att bygga en ny ammunitionsfabrik. Rädslan för att bli en måltavla och en önskan att behålla stadens charm har fått många att säga nej tack.

I Sverige undrar facken hur “välfärden ska kunna hantera tider av kris, höjd beredskap och krig när det i dag är kris i välfärden”. 

Kan Europa hitta balansen?

Frågan är om Europas länder kan balansera behovet av en starkare militär med bevarandet av sin välfärdsstat. 

Med en åldrande befolkning och ekonomiska utmaningar är det ingen enkel ekvation. 

Läs också:

Ryssland kränkte Japans luftrum. Dagens PS

Så kan Ukraina vända kriget. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]