Kinas export steg med 23,9 procent i juli, klart över analytikernas prognoser. Bakom siffrorna växer misstankarna om att landet håller sin valuta artificiellt svag. Ekonomer bedömer yuanen som mellan 20 och 35 procent undervärderad. Ingen har formellt anklagat Kina för manipulation, men effekten märks redan i svensk verkstadsindustri och i priserna på svenska hyllor.
Den dolda rabatten: Kinas valuta ger landet ett hemligt övertag
Kinas export ökade med 23,9 procent i juli jämfört med samma månad året innan, mätt i dollar. Det är klart över analytikernas prognos på 22,2 procent, om än något lägre än junis 27 procent.
Landets handelsöverskott har vuxit till 687,4 miljarder dollar för årets första sju månader, med särskilt stark utveckling inom högteknologiska produkter (+41 procent) och bilexport (+55 procent).
Kinas dolda prisstöd
Bakom siffrorna växer en misstanke: att en artificiellt svag yuan fungerar som en dold exportsubvention.
En ny studie från tyska Institut der deutschen Wirtschaft (IW) visar att prisutvecklingen i Kina och Europa gått i helt olika riktningar sedan 2020, medan växelkursen mellan euro och yuan förändrats förhållandevis lite. Detta har gjort att euron stärkts med över 40 procent mot yuanen.
Svagare valuta än marknadsnivå
Enligt forskaren Jürgen Matthes tyder det på att kinesiska myndigheter håller valutan svagare än vad marknaden annars skulle motivera, vilket ger kinesiska exportföretag en betydande kostnadsfördel.
Bedömningen delas av flera tunga ekonomer. Goldman Sachs uppskattade i maj yuanen som mer än 20 procent undervärderad mot dollarn.
Överskott i bytesbalansen
Brad Setser, tidigare tjänsteman vid amerikanska finansdepartementet och nu vid Council on Foreign Relations, går längre och bedömer undervärderingen till 30–35 procent, med hänvisning till Kinas mycket stora bytesbalansöverskott.
USA:s finansdepartement har ändå valt att inte klassa Kina som valutamanipulatör, men kritiserar landets bristande transparens kring valutapolitiken.
Påverkar svensk industri
Spelar det någon roll för oss i Sverige hur Kina använder sin valuta? Ja, det gör det.
Vår direkta export till Kina är inte så stor, men vi drabbas av det här indirekt: via Tyskland. Svenska underleverantörer inom kullager, specialstål, elektronikkomponenter och fordonssystem har tysk industri som en av sina största marknader.
När tyska biltillverkare tappar mark mot kinesisk konkurrens minskar deras beställningar.
Syns i industristäder
Den effekten märks i till exempel Göteborg, Trollhättan och Eskilstuna med några kvartals fördröjning.
Enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt är det ”en helt annan konkurrens som svenska företag möter i dag” än tidigare, eftersom Kina numera konkurrerar inom just de tekniskt avancerade segment där svensk verkstadsindustri traditionellt haft sin styrka.
Blandad situation för konsumenter
För svenska konsumenter är bilden mer splittrad. En svagare yuan gör importerade kinesiska varor, allt från elektronik till möbler och kläder, billigare i svenska butiker.
Det kan hålla nere inflationen på kort sikt. Men priset betalas i stället av inhemsk industri och de jobb som är kopplade till den, snarare än direkt av plånboken vid kassan.
