Fler bidrag, särskilda bonusar och politiska kampanjer ska få kvinnor att föda fler barn. Men Nobelpristagaren Claudia Goldin menar att politikerna missar halva ekvationen. ”Ju tydligare män kan visa att de kommer att vara pålitliga pappor och inte en besvikelse, desto större är sannolikheten att högutbildade kvinnor skaffar barn”, skriver hon.
Därför föds färre barn – Nobelpristagaren skyller på männen
Födelsetalen har sjunkit kraftigt i flera delar av världen. I Sverige är födelsetalet det lägsta sedan mätningarna inleddes 1751 och i USA har antalet personer som får barn minskat med 23 procent sedan 2007. Under 2025 nådde födelsetalet en rekordlåg nivå.
Förklaringen brukar ofta sökas hos kvinnorna, konstaterar Claudia Goldin, som tilldelades ”Nobelpriset i ekonomi” – ekonomipriset till Alfred Nobels minne – 2023. Kvinnor utbildar sig längre, arbetar mer och prioriterar karriär och självständighet framför familjelivet.
Men den bilden är för enkel.
Läs även: Pensionskrisen växer: ”Kommer aldrig kunna sluta jobba”. Dagens PS
Måste kunna lita på pappan
I en ny rapport för National Bureau of Economic Research, återgiven av både Bloomberg och Fortune, pekar hon i stället ut männens betydelse.
”Även om en viktig faktor bakom den minskade fertiliteten är kvinnors ökade handlingsutrymme, är det verkliga hindret att makar och pappor måste visa sitt engagemang i förväg”, skriver hon.
Goldin använder en ordlek för att beskriva skillnaden. Män behöver visa att de kommer att vara pålitliga ”dads”, pappor, och inte en besvikelse – ”duds”.
För kvinnor som har investerat flera år i utbildning kan valet att skaffa barn innebära ett stort avbräck i både karriär och inkomst. Partnerns vilja att ta ansvar för barn och hushåll blir därför avgörande.
Enligt hennes analys är högutbildade kvinnor mer benägna att välja moderskapet när de tror att deras partner kommer att dela på ansvaret för familjen. Med andra ord: Om mannen inte förväntas kunna ta ett större ansvar hemma är det inte värt att skaffa barn.
Missa inte: Här är Europas mest skuldsatta hushåll – Sverige sticker ut. Dagens PS
Gamla könsroller lever kvar
Nedgången i födelsetal har varit särskilt stor i länder som Japan, Italien och Grekland.
I de länderna fick kvinnor snabbt bättre utbildning och fler möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt förväntades de fortfarande ta det största ansvaret för hem och barn.
Det gjorde det svårare att kombinera arbete och familjeliv. Goldin menar alltså att de gamla könsrollerna kan ha bidragit till att födelsetalen sjönk mer där.
I Sverige, Tyskland och USA skedde den ekonomiska förändringen mer gradvis. Det gav normerna i hemmet längre tid att anpassas, även om födelsetalen har gått ned även i dessa länder.
Goldin ser alltså ett tydligt samband mellan låga födelsetal och stora skillnader i hur mycket tid kvinnor och män lägger på hushållsarbete och omsorg.
Hennes budskap till politiker som hoppas höja födelsetalen är således som följer: Det räcker inte att erbjuda pengar. Fler kvinnor behöver också kunna lita på att den man de bildar familj med också tänker göra sin del.
Läs även: Därför kan stress sätta sig runt magen. E55
Teorin får kritik
Goldins förklaring är förvisso inte oomstridd.
Lyman Stone vid Institute for Family Studies pekar på att män i dag är mer positiva till kvinnors karriärer än tidigare, samtidigt som både äktenskap och barnafödande har sjunkit. Han menar därför att sambandet mellan jämställdhet och födelsetal inte alltid håller i verkligheten.
Även Richard Reeves vid American Institute for Boys and Men tycker att Goldins bild av den ”pålitliga pappan” riskerar att bli för enkel. Olika par kan vilja dela upp arbete och omsorg på olika sätt, och rollerna kan förändras över tid.
Samtidigt visar nya siffror från USA att högutbildade pappor har ökat tiden de lägger på hushållsarbete och barnomsorg. Om Goldin har rätt borde det på sikt kunna märkas i födelsetalen bland högutbildade par, menar Reeves.
”Vi kommer förmodligen att veta säkert inom fem till tio år”, säger han.
Läs också: Högre skatter får ryssar att betala svart i kontanter. Realtid
