Miljöexperten: Så ska vi bygga klimatsmart

I samband med PEs satsning på klimatsmart byggande ställde Teknikdygnet några frågor till Filippa Persson, Regionchef Energi & Miljö Stockholm på PE.

Vad innebär det att bygga klimatsmart?

Det innebär att man bygger byggnader som ger upphov till låg CO2-påverkan under sin livslängd. Både gällande val av material, det vill säga avseende den inbyggda klimatpåverkan till följd av exempelvis utvinning, tillverkning och avfall. Men också för klimatpåverkan för driftskedet, alltså energianvändningens klimatpåverkan för driftskedet i den färdiga byggnaden.

Hur behöver byggbranschen anpassa sig för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045?

Det är en rad saker som måste göras om vi ska kunna nå de klimatmål som satts upp. En viktig sak som skulle kunna genomföras är att besluta om hur stor klimatpåverkan som nya byggnader får lov att ge upphov till.

En annan är att ge myndigheter, organisationer och företag mandat och morot att lägga större vikt vid klimatpåverkan vid upphandlingar. Dessutom tror jag att det måste bli mer ekonomiskt lönsamt att utveckla klimatsmarta byggnader.

Vilka länder kan Sverige lära sig utav?

Det finns bra exempel från flera länder inom olika områden. Andra länder i EU såsom exempelvis Danmark och Tyskland är starka på förnybar energiproduktion såsom vindkraft och solelsproduktion. Inom klimatdata för material (så kallade EPD:er, Miljövarudeklarationer) har exempelvis Norge kommit betydligt längre än vad vi gjort i Sverige. Men fokus på klimatpåverkan istället för enbart på energianvändningen är ett nytt fenomen i alla länder och frågan har inte kommit långt än och det är hög tid att vi lyfter blicken.

Hur gör man det mer ekonomiskt lönsamt att bygga klimatsmart?

För det första tror jag att alla specialister måste förstå sin del av helheten. Från ingenjörer och arkitekter till beställare. Idag är det fortfarande många företag och konsulter som arbetar i stuprör och många beställare handlar upp tjänsterna var för sig. Det gör varken projekten mer kostnadseffektiva eller bättre för klimatet när man summerar slutresultatet.

Men jag tror också att man kan skapa andra ekonomiska incitament som gör att de som bygger NollCO2-byggnader eller byggnader med låg klimatpåverkan premieras. Det kan vara genom att ge ut klimatobligationer, ränterabatter, klimatsmarta lån eller andra liknande ekonomiska incitament för den typen av projekt.

Vad innebär PEs satsning på klimatsmart byggande?

Vi har samlat våra främsta experter inom klimatsmart byggande i ett team för att bättre kunna hjälpa våra kunder. Teamet består av några av Sveriges mest kunniga arkitekter, ingenjörer och miljöexperter. På så sätt kan vi hjälpa våra kunder med högt ställda klimatmål för nya och befintliga byggnader. Det krävs rätt kunskap, en genomtänkt projekteringsprocess och samverkan specialister emellan för att kunna bygga klimatsmart.

Tjänster som erbjuds fokuserar på klimatsmarta åtgärder och medvetna material- och systemval. Gruppen har expertkunskap inom träbyggnation och erbjuder också expertis inom samtliga miljö- och hållbarhetscertifieringar på marknaden, exempelvis NollCO2, BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen och WELL.

Finns det någon kommande innovativ teknik/material/metod du ser fram emot att bli verklighet?

Det jag ser fram emot är kravställning i upphandlingar på hur mycket CO2 en ny byggnad får lov att ge upphov till. Idag ställs det krav på energianvändning i kWh/m2 för den färdiga byggnaden eller nivå för miljöcertifiering – och det är absolut bra steg på vägen. Jag hoppas få se ännu modigare fastighetsägare som ställer krav på att bygga med låg CO2-påverkan och att de sätter gränsvärden för det.

För befintliga byggnader så händer det rätt mycket nu och det är mycket tack vare att banker har börjat erbjuda mer förmånliga lån, så kallade gröna lån, vid en energieffektivisering eller miljöcertifiering av befintliga byggnader. Där kommer det hända mycket framöver och det ser jag fram emot att både bidra till från PEs sida och att följa utvecklingen.