Dagens PS

Så avslöjar du greenwashing: sju tips

Lär dig tyda tecken på greenwashing i en klimatkampanj. (Bild: Aaron Burden /Unspalsh)
Lär dig tyda tecken på greenwashing i en klimatkampanj. (Bild: Aaron Burden /Unspalsh)
Malin Beeck
Malin Beeck
Uppdaterad: 23 nov. 2021Publicerad: 04 nov. 2021

Marknadsföringen för hållbara produkter har ökat i takt med att allt fler människor vill motverka klimatkrisen. Men allt är inte grönt som glimmar. Det här är sju tips som hjälper dig genomskåda greenwashing i en kampanj.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Klimatkrisen har väckt mångas oro och även engagemang – vilket lett till en boom inom klimat- och hållbarhetsrelaterad marknadsföring. “När marknadsföringen inte stämmer överens med verkligheten, utelämnar viktiga detaljer eller ger en skev bild av företagets hållbarhetssatsning så kallas det ”greenwashing”, skriver Dagens Nyheter.

Tidningen har intervjuat Lin Lerpold forskare på Handelshögskolan i Stockholm, om olika typer av greenwashing och hur du lär dig känna igen dem.

“‘Claim greenwashing’ är när du gör utfästelser eller anspråk på att något är hållbart på olika dimensioner. ‘Executional ’ handlar om att man gör associationer till naturen eller miljön, utan att du säger något konkret. Man gör alltså associationer till att något är miljövänligt. Det är subtilt, men kan vara lika effektfull som att skriva eller säga det rakt ut”, säger Lin Lerpold till Dagens Nyheter.

Långsiktigt ohållbart

Ett sätt att signalera hållbarhet är att klimatkompensera någon annanstans, vilket innebär att flytta kostnaden för klimatavtrycket till någon annan aktör.

Lin Lerpold hänvisar bland annat till Arlas “nettonoll”-kampanj, som signalerade att mjölken var klimatneutral, när den egentligen var klimatkompenserad. Hon talar också om reklamkampanjer som trycker på att de inte har freoner i sina produkter (vilket ändå inte är lagligt), eller att “fast fashion”-industrin marknadsför produkter som hållbara.

Misstänk greenwashing:

  • Om företagets utfästelse är vag och otydlig
  • Om nödvändig information för att utvärdera en insats saknas
  • Om en utfästelse inte väger in målkonflikter (Bara bra ur en aspekt, dåligt ur andra aspekter)
  • Om en utfästelse inte verkar relevant för området
  • Om företaget framhåller enbart en del av produkterna i ett större sortiment
  • Om företaget tar fram egna certifieringar som efterhärmar legitim märkning
  • Om företaget vagt kopplar verksamheten till naturen utan att förklara varför
  • Läs också:

  • “Green-hushing” – lika stort som greenwashing
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS