Ny rekordnivå av störningar i Östersjön är kopplade till rysk aktivitet. Samtidigt berättar sjöfarare om hur navigationssignalerna kan försvinna under mycket långa perioder.
Rekordmånga GPS-störningar i Östersjön – seglare utan signal i 24 timmar
Redan under det förra året rapporterade Transportstyrelsen om en dramatisk ökning av störningar mot system för satellitbaserad navigering, ett problem som i synnerhet drabbat Östersjöområdet.
Utvecklingen fortsatte in i 2026 där allt fler fartyg och flyg i Östersjön råkar ut för attacker mot satellitnavigeringen. Det har blivit ett orosmoln för flera aktörer.
Fartyg påverkas särskilt hårt, eftersom de under flera decennier byggt sina rutiner kring GPS och andra satellitsystem.
Rekord i GPS-störningar
Den skrämmande utvecklingen har sedan fortsatt under året. Vid Bornholm har en mätstation redan registrerat fler fall av störningar under 2026 än under något tidigare år.
Vid mätstationen i Tejn på Bornholm har man hittills i år registrerat 30 fall av GPS-jamming och spoofing. Det kan jämföras med 16 registrerade fall under hela 2025 och 11 under 2024. Utvecklingen innebär att 2026 redan är ett rekordår – trots att året ännu inte är slut, berättar danska DR.
GPS-störningar kan ske på två olika sätt.
Vid så kallad jamming störs den vanliga GPS-signalen ut så att mottagaren inte längre kan bestämma sin position. Spoofing är mer avancerat – då skickas falska signaler som kan få ett fartyg eller flygplan att tro att det befinner sig någon annanstans än där det faktiskt är.
Läget förvärras
För sjöfarten kan problemen ställa till det rejält. Jens Nielsen, som är kapten och ägare till ett lastfartyg som trafikerar Östersjön, berättar att störningarna har funnits sedan Rysslands invasion av Ukraina men att situationen har förvärrats på sistone.
Tidigare handlade problemen ofta om kortare avbrott, ibland bara omkring 20 minuter. Men den 29 juli upplevde Jens något betydligt mer omfattande. Under en färd i området mellan Gdańsk och Gotland fungerade GPS-signalen inte ordentligt under ett helt dygn.
”Då får man styra med handrodret och plocka fram magnetkompassen, eftersom autopiloten slutar fungera. Det fungerar, men det är förstås irriterande och kräver att en person står och styr manuellt. Det innebär mer arbete”, säger han.
Det kan i sin tur leda till problem med noggrannheten. Jens Nielsen berättar att den gamla metoden är mindre exakt. Då kan man inte veta exakt var man befinner sig, ner på några meters precision. Problemet är också att flera farleder endast är utmärkta elektroniskt.
Sjöfartsverket varnar
Sjöfartsverket har som ett resultat en svensk navigationsvarning som gäller tills vidare.
Där varnas fartyg för återkommande störningar i GNSS, däribland GPS, i Östersjöområdet. Myndigheten uppger dessutom att störningar har observerats även i AIS och radar.
Problemet är att ett fartyg kan få en felaktig position på sitt elektroniska sjökort. Ett positionsfel som verkar litet kan få stora konsekvenser när fartyget befinner sig nära grund, i en trång farled eller i en hamninlopp.
Ett ännu större problem är att AIS-informationen också kan påverkas. Ett fartyg kan exempelvis visas på fel plats eller ge intrycket att det befinner sig på kollisionskurs med ett annat fartyg.
Sjöfartsverket rekommenderar uttryckligen att fartyg har minst två oberoende sätt att bestämma sin position och myndigheten rekommenderar bland annat radar, visuella landmärken och kompass samt att papperssjökort finns ombord.
Läs även:
Sveriges 128 miljarder hjälper inte Ukraina mot Nordkoreas robotar. Dagens PS
