Dagens PS

FN: AI förbrukar snart mer vatten än vad mänskligheten dricker

vatten
I länder som Indien kan AI:s slukande av resurser bli ett reellt problem. (Foto: Rajesh Kumar Singh /AP/TT).

En FN-rapport ger en barsk analys av de energislukande datacentren. Vatten kan bli en bristvara på grund av kylningsbehovet.

Artificiell intelligens riskerar att bli en betydande belastning för världens energi- och vattenresurser under de kommande åren.

Det framgår av en ny rapport från FN.

Organisationen varnar för att AI-sektorns resursförbrukning kan växa betydligt snabbare än många tidigare bedömningar.

Mycket snabb ökning

Enligt rapporten kan AI-relaterad energianvändning fördubblas fram till 2030 och då stå för omkring 3 procent av världens totala elförbrukning, skriver Sciencealert som skriver om rapporten.

Samtidigt väntas datacenter kräva enorma mängder vatten för kylning, så mycket att den årliga förbrukningen riskerar att överstiga den mängd dricksvatten som världens befolkning använder under ett år.

Bakom utvecklingen ligger den snabba expansionen av datacenter och den växande användningen av avancerade AI-modeller för text, bild, video och programmering.

Läs mer: ”Vår tids skyskrapa” – datacenter går om kontor. Realtid

Användningen tros inte minska

FN:s rapport ifrågasätter också antagandet att tekniska framsteg automatiskt leder till lägre resursförbrukning.

I stället pekar rapportförfattarna på den så kallade Jevons paradox, en ekonomisk teori som innebär att effektivare teknik ofta leder till ökad total användning.

När kostnaderna sjunker och systemen blir bättre uppstår fler användningsområden, vilket driver upp den samlade efterfrågan.

Redan i dag uppskattas världens datacenter använda lika mycket elektricitet som Saudiarabien.

Om förbrukningen fortsätter att öka i den takt som prognoserna pekar på kommer sektorns klimatpåverkan också att växa kraftigt.

Läs mer: Här byggs flest datacenter i världen. Dagens PS

Obalanserad fördelning

Rapporten uppskattar att utsläppen från den ökade energianvändningen skulle kräva miljarder träd för att kompenseras genom koldioxidupptag.

FN lyfter även fram de globala obalanser som präglar AI-utvecklingen.

En stor del av världens AI-infrastruktur finns koncentrerad till USA och Kina, medan många andra länder främst står för råvaruutvinning och hantering av elektronikavfall.

Vill ha mer transparens

För att minska miljöpåverkan föreslår rapporten större transparens kring AI-systemens energianvändning, utsläpp och vattenförbrukning.

Dessutom efterlyses tydligare reglering och att AI framtida resursbehov integreras i nationell energi- och klimatplanering.

Rapportens slutsats är att AI miljöavtryck inte kan lösas enbart genom tekniska effektiviseringar.

För att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar krävs att miljöhänsyn blir en central del av hur tekniken utvecklas, används och regleras.

Läs mer: Guldet fortsätter att rasa – decenniets svagaste kvartal. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Mest lästa i kategorin