Minnesforskaren Göran Söderlund dömer ut genvägarna till ett bättre minne. Försök från i år visar att AI ändå kan göra skillnad, så länge verktyget låter dig göra tankearbetet själv.
Forskning: Du blir smartare om du låter AI ställa frågorna
”Det finns inga enkla metoder som gör att man ska kunna lära sig saker utan ansträngning”, skriver Göran Söderlund i Modern Psykologi, som har publicerat ett bearbetat utdrag ur hans bok ”Allt en lärare behöver veta om hjärnan och minnet”.
Söderlund, som är professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge och lektor vid Göteborgs universitet, går igenom teknikerna i de vanliga listorna med minnesknep, från minnespalatset till minneskrokar med ovanliga bilder.
Alla ger ett ramverk, men inget av dem gör jobbet åt en. ”Den bästa metoden är nog bara att träna mycket, många gånger, samt att öva sig på att plocka fram det man lärt sig”, skriver han.
Det man plockar fram sitter bättre
Framplockningen är den kritiska punkten, eftersom ett minne kan finnas kvar i långtidsminnet utan att man når det. När ett namn ligger på tungan vet man att man kan det, men ledtråden man har räcker inte för att nå det. ”Kom ihåg att bara för att du inte på en given signal kan plocka fram ett minne betyder det inte att du glömt det”, skriver Söderlund.
Det man har försökt hämta ur minnet brukar sitta bättre än det man bara har läst om igen, skriver psykologer vid University of Southampton, som prövade saken under en hel termin.
I studien i tidskriften Memory gjorde 230 förstaårsstudenter tre korta övningspass i veckan i tio veckor. Ibland fick de svara själva på flervalsfrågor om veckans kursinnehåll, ibland bara läsa samma frågor med rätt svar ifyllt.
Tre veckor efter sista passet svarade de rätt på 80 procent av de frågor de själva hade besvarat och på 70 procent av dem de bara hade läst. Studien publicerades i slutet av september, och studenterna sa att de kände sig mindre oroliga och mer motiverade när de fick testa sig själva.
Google byggde en AI som frågar tillbaka
Risken med AI beskriver Google DeepMind i samma termer som Söderlund. AI kan bli ”en genväg för eleverna, som riskerar att kringgå den utmanande men nödvändiga kognitiva ansträngning som djupare lärande kräver”, skriver Google DeepMind i sin redovisning.
Risken gäller många, eftersom andelen svenska internetanvändare som har använt en AI-tjänst, till exempel ChatGPT eller Copilot, ökade till 62 procent i år från 41 procent året innan enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2026.
I Konjunkturinstitutets hushållsenkät i februari svarade 32 procent att de använder AI i arbetet.
Google har därför byggt in funktionen Guided Learning, som ställer frågor i stället för att ge svaret, i Gemini. Följdfrågorna ska enligt Google DeepMind få eleven att själv ta fram det hon kan, och i juni publicerade bolaget ett lottat försök med funktionen.
Under åtta veckor fick 1 763 elever i årskurs 7 och 8 på tolv skolor i Sierra Leone använda verktyget på ungefär hälften av matematiklektionerna, medan andra klasser undervisades som vanligt.
Eleverna med Gemini gjorde framsteg utöver kontrollklassernas som motsvarade 1,2 till 1,7 års normal utveckling, och i de klasser som använde verktyget i minst tolv timmar, vilket var målet, motsvarade försprånget 1,8 till 2,5 år, enligt Google DeepMinds redovisning. De elever som redan var starkast i matematik fick ut mest.
Google DeepMind gick igenom över 113 000 utbyten mellan elever och Gemini under försöket. Gemini ställde följdfrågor i 76 procent av sina meddelanden och gav en färdig lösning i 2 procent, vilket blir 38 följdfrågor för varje färdig lösning.
”Den här sokratiska dialogen gör att det tunga tankearbetet stannar hos eleven”, skriver Zoubin Ghahramani, en av Google DeepMinds forskningschefer.
Eleverna ändrade också sitt eget sätt att fråga, och andelen frågor som bara gick ut på att få svaret föll från 25 procent första veckan till 10 procent den sista.
Försprånget höll när AI förklarade
Försöket är gjort av Google, som själv säljer verktyget. I en studie utan koppling till något AI-bolag lät två ekonomer vid Middlebury College i USA studenter läsa in ett ämne de inte kände till och sedan skriva en uppsats, en del med den vanliga versionen av ChatGPT och en del på egen hand. AI-gruppen fick 7,2 procentenheter fler rätt på ett kunskapsprov direkt efteråt och låg fortfarande 3,9 procentenheter före när studenterna testades igen utan AI en vecka senare.
Enligt forskarnas genomgång av chattloggarna lät 61 procent av AI-användarna verktyget förklara begrepp, och en del av deras försprång låg kvar en vecka senare.
Forskarna förklarar det med att AI som privatlärare gör den egna läsningen mer lönsam, och studenterna med AI lade mer av sin tid på att läsa och söka information och mindre på att skriva.
Nio procent lät i stället AI skriva uppsatsen åt dem, och deras fördel var borta en vecka senare. ”Vad studenterna lär sig av AI beror på hur de använder verktyget”, skriver forskarna i arbetsrapporten. De drar ingen slutsats om att AI höjer lärandet i allmänhet, eftersom alla i försöket fick lika lång tid på sig och många i vanligt studiearbete använder AI för att spara tid.
Middlebury-ekonomerna gick också igenom fjorton andra lottade försök där elever och studenter fick lära sig med eller utan AI och sedan skrev prov utan hjälp, och i snitt fick AI-grupperna bättre resultat.
Sex försök, varav fyra finns bland de fjorton, jämförde AI som styrdes att fungera som lärare med fri användning av samma verktyg, och i fyra av dem fick deltagarna med den styrda varianten högre provresultat.
