I Norge vill regeringen stoppa AI-glasögon på offentliga platser, men i Sverige pekar försäljningskurvan rakt uppåt hos optikerkedjan Synsam.
Förbjuds i grannlandet – blir storsäljare i Sverige
Debatten om inbyggda kameror i vanliga glasögonbågar har skärpts under 2026, skriver Ny Teknik och TT. I Norge arbetar regeringen för ett förbud mot att bära filmande AI-glasögon på allmän plats, och i Frankrike pågår myndighetsutredningar om tekniken.
Hos svenska Synsam är tongångarna de motsatta. I bolagets delårsrapport, som släpptes i torsdags, slår optikerjätten fast att man ser en ”betydande långsiktig tillväxtpotential inom kategorin”.
Synsams vd Håkan Lundstedt säger till TT att det är beklagligt när produkterna missbrukas för smygfilmning, men han jämför glasögonen med en vanlig smartphone. Enligt Lundstedt tänds en tydlig lampa vid inspelning, och om den täcks över slutar kameran att fungera.
Han lyfter också fram att nya modeller utvecklas utan kamera, där fokus i stället ligger på inbyggda hörselhjälpmedel.
Privata filmer granskades i Kenya
Kritiken mot Metas smarta glasögon har tidigare lett till både stämningar i USA och politiska reaktioner i Sverige, rapporterar Omni.
Efter granskningar i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten avslöjades det i våras att känsliga inspelningar – däribland toalettbesök och sex – skickats vidare för manuell granskning hos underleverantören Sama i Kenya för att träna AI-modeller.
Avslöjandet fick civilminister Erik Slottner (KD) att varna för att hanteringen kan vara direkt farlig, och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kallade Meta till ett möte om datalagringen. Meta bröt därefter kontraktet med Sama i april, vilket ledde till att över 1 000 anställda i Kenya sades upp med sex dagars varsel.
Designern och digitalstrategen Per Axbom riktar på sin blogg skarp kritik mot hur svenska optiker marknadsför glasögonen. Han pekar på att en liten vit indikatorlampa på några millimeter vid tinningen är svår att upptäcka i dagsljus, och att användarna sällan förstår att data lämnar telefonen.
Stränga lagar gäller för spridning
För att reda ut rättsläget publicerade Integritetsskyddsmyndigheten den 12 mars tio råd till svenska användare, och juristen Sebastian Caicedo Gordh påpekar att samma lagar gäller som när man håller upp en mobilkamera.
Den som filmar eller fotar i smyg i en bostad, på en toalett eller i ett omklädningsrum gör sig skyldig till kränkande fotografering. Det är också olagligt att avbilda skyddsobjekt där fotoförbud råder.
Enligt en genomgång från dataskyddsbyrån Erigo räcker det dessutom med att sprida en film på sociala medier till en bredare krets för att GDPR ska börja gälla – då krävs i regel samtycke från alla som syns i bild.
Skolor, gym och sjukhus har också full rätt att införa egna förbud mot bågarna i sina lokaler. ”Sätter man på sig sådana här glasögon tar man också på sig ett ansvar”, säger Caicedo Gordh hos IMY.
Läs också:
Hemliga tekniken testas i Sverige – hör tankfartyg på 100 kilometer. Dagens PS
Nya avgiftshöjningar hägrar – så mycket dyrare blir din bostadsrätt. E55
