Vindkraft möter skarp kritik: "Uppfyller inte kraven"

Sol- och vindkraft saknar stabiliserande egenskaper

Kritiken från Pettersson och andra debattörer bottnar inte bara i kostnader. Det handlar också om teknik. “Väderkraft uppfyller inte kraven på 24/7-spänning i ett modernt samhälle,” skriver han och hänvisar till att vindkraft inte bidrar med stabiliserande egenskaper som t.ex. roterande massa eller reaktiv effekt.

Det leder, menar han, till att exempelvis den södra elmarknaden inte kan ta emot kraft från norr via Sydvästlänken. “Vi har nu ett läge där vi redan har för mycket väderkraft för att alls ha någon nytta av den.”

Energimyndigheten: “Inte för mycket vindkraft”

Men bilden nyanseras kraftigt av Energimyndighetens analytiker.

“Det är inte för mycket väderkraft i södra Sverige,” skriver en analytiker i svar på våra frågor. Tvärtom pekar man på att elområde 4 är ett underskottsområde i behov av mer elproduktion. Begränsningarna ligger snarare i fysiska flaskhalsar i elnätet och där behövs förstärkningar.

Analytikern på Energimyndigheten medger att väderberoende kraft ställer högre krav på elnätets drift och planering. Men det är inte unikt för Sverige, och det arbetas aktivt med att utveckla både regelverk och teknik.

Faktaruta: Tre kritikpunkter mot vindkraften

1. Elnätets kostnader: Vindkraft placeras ofta långt från förbrukningen, vilket driver på behovet av nätförstärkning och dyr infrastruktur.

2. Systemstabilitet: Väderkraft levererar inte reaktiv effekt eller roterande massa, vilket gör elsystemet mer känsligt för svängningar.

3. Livslängd och lönsamhet: Kritiker menar att många vindkraftverk inte lever upp till kalkylerna vad gäller produktion och livslängd. Energimyndigheten menar att det beror på underhåll och att det saknas samlad statistik.

Fahlén: “En debatt full av buzzwords”

Per Fahlén, professor emeritus i energisystem, har skrivit flera rapporter som går till angrepp mot vad han ser som en klimatdriven överförenkling.

“Grön, klimat smart, förnybar… det är begrepp utan vetenskaplig grund i energiteknik,” skriver han. Han vill att energidebatten ska fokusera på funktion: vad behövs för att leverera el där och när den krävs, i rätt kvalitet.

I sin rapport visar han hur intermittent kraft som vind måste backas upp av nästan lika mycket planerbar produktion för att nätet ska fungera, och att dessa systemkostnader ofta glöms bort.

Vindkraften som bro?

Energimyndigheten uppger att elbehovet i Sverige kommer öka kraftigt, från dagens 132 TWh till uppemot 340 TWh redan år 2045. Den snabba vägen dit går via sol- och vindkraft. Tekniker som går att bygga snabbt.

För att klara uppväxlingen behövs snabba tillskott till energiproduktionen. Om vi ska uppnå det utan att öka utsläppen av koldioxid kan väderberoende energi vara en bro till andra energikällor, som kärnkraft.

Men för att elsystemet ska hänga ihop krävs mer styrning, planering och teknisk integration. Regeringen har därför gett flera myndigheter i uppdrag att just se till att väderberoende kraft kan bidra till ett robust nät.

Läs mer: Trumps kovändning förbryllar: “Mycket märklig situation”. Realtid