Dagens PS

Så påverkar USA:s kärnkraftsavtal med Saudiarabien Sverige

Irans kärnanrikningsanläggning i Natanz, uppe till höger, samt den anläggning som är under uppförande vid Pickaxe Mountain, strax söder om den. (Planet Labs PBC via AP)
Irans kärnanrikningsanläggning i Natanz, uppe till höger, samt den anläggning som är under uppförande vid Pickaxe Mountain, strax söder om den. (Foto: Planet Labs PBC via AP / TT)

USA har skrivit under ett så kallat 123-avtal som låter amerikanska företag bygga kärnkraft i Saudiarabien. Vi går igenom tre sätt detta avtal påverkar Sverige.

Avtalet undertecknades av USA:s energiminister Chris Wright och Saudiarabiens energiminister prins Abdulaziz bin Salman. Texten är hemlig, men enligt amerikanska medier öppnar den en väg för saudierna att på sikt tillverka sitt eget kärnbränsle.

Därför är bränslet den känsliga biten

Uran ur marken duger inte i en reaktor. Andelen av den klyvbara varianten av uran-235 måste höjas i centrifuger, en process som kallas anrikning. Ett kraftverk behöver 3-5 procent. En atombomb behöver runt 90.

Det är samma maskiner, de behöver bara snurra längre. Steget från bränslefabrik till bombmaterial är därför kort. USA har aldrig tidigare låtit ett annat land anrika på egen mark, konstaterar Rosemary Kelanic vid Defense Priorities i BBC.

Vad avtalet inte förbjuder

Avtalet stoppar varken anrikning eller upparbetning, alltså att utvinna plutonium ur använt bränsle, som också kan bli bombmaterial.

En fabrik kräver först en gemensam utredning, säger källorna. Kronprins Mohammed bin Salman sa 2018 att Saudiarabien skaffar kärnvapen om Iran gör det, något Teheran förnekar att man planerar.

Avtalet ligger nu hos kongressen. Under 90 sammanträdesdagar kan ledamöterna rösta bort det. Gör de inte det, träder avtalet i kraft automatiskt. Eftersom president Donald Trump kan lägga in sitt veto krävs två tredjedelars majoritet i båda kamrarna för att stoppa avtalet mot hans vilja.

Den majoriteten finns inte i dag.

De tre sätt som avtalet påverkar Sverige på

Det första är plånboken. Avtalet kom mitt i kriget mellan USA och Iran, som redan hade drivit upp energipriserna. Brentoljan steg över 100 dollar per fat på torsdagen då den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen angrep två saudiska tankfartyg i Röda havet.

Konjunkturinstitutet räknade i mars med att oljepriset ensamt lyfter svensk inflation 0,6 procentenheter i år, vilket är en huvudorsak till att Riksbanken skjutit räntesänkningarna på framtiden.

Sedan kommer bränslet. Sverige anrikar ingenting. Uranet köps utomlands och anrikas i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna, enligt Sveriges geologiska undersökning. Först därefter blir det bränslepatroner i Westinghouses fabrik i Västerås.

Sist är säkerheten. I juni valde kärnkraftsbolaget Videberg Kraft, som staten sedan dess äger 60 procent av, brittiska Rolls-Royce framför amerikanska GE Vernova Hitachi till tre nya reaktorer vid Ringhals.

Skälet var bland annat att en europeisk leverantör minskar risken för geopolitiska störningar, enligt SVT. Krigets prischock kan dock dröja kvar i flera år.

Läs även: Railgun-kanon utan krut avfyrad för första gången – 7 000 km/h

Läs även: Så har däckhandlare manipulerat priserna – får miljonböter

Amanda Hannasdotter

Börs- och finansskribent på Dagens PS. Har stort intresse för privata investeringar, sparande och börsen. Stipendiat för Aktiespararnas Ungdomsstipendium år 2013.

Amanda Hannasdotter

Börs- och finansskribent på Dagens PS. Har stort intresse för privata investeringar, sparande och börsen. Stipendiat för Aktiespararnas Ungdomsstipendium år 2013.

Mest lästa i kategorin