Meta har precis tecknat ett avtal med Overview Energy om att köpa en gigawatt solel från rymden för att försörja det massiva elbehovet som AI fört med sig. Vi förklarar vad det betyder för världens befolkning och investerare.
Glöm kärnkraft – "stjärnkraft" ska täcka hela jordens elbehov
En så kallad ”Dyson-sfär” ska byggas. Den består av ett skal av solpaneler runt en stjärna som fångar all dess energi. Solen avger exempelvis mer än 1 000 miljarder gånger så mycket kraft som hela mänsklighetens elproduktion.
Idén har alltid hört hemma i science fiction, men nu bygger techjättarna en enklare variant runt jorden. Drivkraften är AI:s explosiva elbehov, och för aktiemarknaden säger kapplöpningen mer om branschens kostnadsläge än om rymdfärder.
Meta reserverar en gigawatt från omloppsbanan
Den 27 april tecknade Meta ett avtal med startupen Overview Energy om att reservera upp till en gigawatt solel insamlad i rymden, ungefär lika mycket som en kärnreaktor levererar.
Tekniken går ut på att satelliter i geostationär bana strålar ner energi med infraröd laser till befintliga solparker på marken, så att de kan producera el även på natten. Första demonstrationen planeras till 2028 och kommersiell leverans till 2030.
Dagens PS har följt utvecklingen sedan i höstas, från Japans planer på en solcellsring runt månen till Metas jakt på el från rymden. Parallellt har det Nvidia-stödda bolaget Starcloud redan kört en AI-modell på ett H100-chip i omloppsbana.
Tre olika nyhetet som pekar åt ett enda håll: Rymden har blivit nästa slagfält i AI-kapplöpningen.
Räknesnurran som inte går ihop
NASA:s genomgång från januari 2024 landade i att rymdsolel skulle bli mellan 12 och 80 gånger dyrare än sol och vind på marken, runt 0,61 till 1,59 dollar per kilowattimme mot några ören för markbaserad förnybar el.
Google menar visserligen på att en solpanel i rätt bana kan vara upp till åtta gånger så produktiv som på jorden, och att uppskjutningskostnaden kan falla under 200 dollar per kilo mot mitten av 2030-talet, men marginalerna förutsätter att en lång rad tekniska problem löses först.
Realtid har bland annat tidigare granskat varför kalkylerna för liknande projekt ännu inte håller.
Så påverkas du som sparare
De flesta breda global- och teknikfonder är tungt viktade mot Meta, Alphabet, Amazon och Nvidia, samma bolag som nu binder kapital i obeprövad rymdteknik. Varje miljard som går till projekt utan intäkter före 2030 är en miljard som inte når utdelning eller återköp.
Samtidigt är satsningarna små i förhållande till bolagens samlade AI-investeringar.
PS analys
Rymdsolel är än så länge en dyr lösning på ett problem som markbaserad förnybar el redan löser billigare. Rubrikerna bör ses som en mätare på hur långt techbolagen är beredda att gå för att säkra ström, inte som en köpsignal i sig.
Om projektet lyckas i framtiden finns det stora möjligheter att skala det för att täcka hela jordens energibehov, men tills dess behöver flera tekniska problem lösas.
En sak är säker: Elbehovet ökar och på något nytt innovativt sätt måste den förfrågan lösas framåt.
Läs även: Kärnkraftsdröm i kras: 3 000 reaktorer krävs för lönsamhet
Läs även: ”Frihetens skepp” – drömmen om ett liv utan hemland
