Utan pressrelease och fanfarer instruerade EU-kommissionen finansinstitut som Europeiska investeringsbanken att sluta finansiera energiprojekt med kinesiska växelriktare. Beslutet kommer i tystnad.
Fjärrstyrning av svenskt elnät från Kina försvåras av EU
Som Dagens PS följt under lång tid har kinesisk teknik fått allt djupare fäste i europeisk energiinfrastruktur. Huawei, Sungrow och Growatt dominerar den svenska installationsmarknaden.
Över 80 procent av alla nyinstallerade växelriktare i Europa kommer nu från kinesiska tillverkare, och kinesiska bolag beräknas ha fjärråtkomst till uppskattningsvis 168 gigawatt solkapacitet på kontinenten, enligt Ny Teknik.
Nyckeln till elnätet finns i Kina
En modern växelriktare omvandlar inte bara solel till nätström. Den är uppkopplad mot tillverkarens molntjänster och kan via mjukvaruuppdateringar styras utifrån.
Konsulten Johan Lindahl, tidigare generalsekreterare i solcellsorganisationen ESMC, uppskattar att ett koordinerat stopp på 3 till 4 gigawatt räcker för att utlösa kaskadeffekter med stora strömavbrott som följd.
Sverige är inte undantaget. Det statliga kinesiska bolaget CGN är sedan flera år den enskilt störste ägaren av svensk vindkraft, en position bolaget befäste genom en rad uppköp av vindkraftsparker i norra Sverige.
Vad det kostar att byta spår
Europeiska växelriktare kostar drygt 40 procent mer på komponentnivå, men på systemnivå ökar totalkostnaden för en solcellspark med bara 2 till 2,5 procent, enligt Lindahls egen analys, beställd av EU-kommissionen i början av 2026.
Räknat på livscykelkostnad för producerad el handlar det om ungefär 3 procent. EU-beslutet gäller i dagsläget enbart EU-finansierade projekt, men frågan om ett nationellt krav kopplat till det gröna avdraget är fullt rimlig.
PS analys
EU valde att fatta ett av de viktigaste energisäkerhetsbesluten på år utan att informera allmänheten. Det är ett diplomatiskt val.
Sverige har dessutom ett mönster av att agera sent i den här typen av frågor. När DeepSeek-debatten blossade upp tidigt 2025 förbjöd Norge och Danmark tjänsten i sina parlament. Sverige valde att avvakta.
Att betala 3 procent dyrare el är ett lågt pris att betala för att inte ge en auktoritär stat fjärråtkomst till landets elsystem.
Läs även: Andra energikrisen kommer – detta händer med din elräkning
